Flinck: Börja med att göra de enkla målen

SPORTBLADET

NANTES. Sverige måste höja sig en nivå för att ha en chans mot Montenegro.

Man kan ju börja med att göra de enkla målen.

50/50 säger de inblandade, alltså förbundskaptenerna och spelarna i de båda lagen.

Jag kan väl snart beskyllas vara EM:s största dysterkvist men i mina ögon går Montenegro in som favoriter mot Sverige i kväll, sett till vad lagen presterat så här långt.

Montenegro går in i mellanrundan med noll poäng och Sverige med två. Men Montenegro kommer från EM:s tuffaste grupp med de två lag jag tror spelar final nästa söndag – Frankrike och Ryssland. Montenegrinerna besegrade Slovenien övertygande i premiären innan man pressade ryskorna in i det sista i en match som är en av de absolut bästa laget gjort under Per Johansson. Sedan var man chanslösa mot Frankrike.

Ska Sverige kunna slå Montenegro, och få sitt EM att leva vidare, samt ha skuggan av en chans mot Frankrike i matchen därpå måste det mesta bli bättre.

Man kan börja med att göra de enkla målen.

Mästerliga utkast

Jag ser tre, kanske fyra, typer av mål där Sverige har en stor förbättringspotential.

Utvisningsspelet

Jag har ingen statistik på det men känslan är att Sverige rätt länge nu har haft lättare att göra mål i spel sex-mot-sex än när motståndaren har en spelare utvisad.

Det ska förstås vara tvärtom.

Här finns det en anledning att se över både rörelser, roller och manskap.

Kontringar

Fråga vilken motståndare som helst och de varnar för Sveriges kontringar.

Enklare mål än klassiska enmanskontringar finns inte. Båda de svenska målvakterna har mästerliga utkast och på kanterna finns det raketer och måltjuvar (läs: Nathalie Hagman).

Med tanke på att Sverige dessutom haft (osedvanligt) mycket räddningar i tre av sex halvlekar är det anmärkningsvärt att man bara fått till tio kontringar (nio mål) totalt enligt den officiella statistiken. I VM senast snittade man nästan 7,5 kontringar per match.

En förmildrande omständighet kan vara att motståndarna vet att Sverige är normalt starka här och har stort fokus på sina hemspring. En annan kan vara att alla Sveriges tre matcher har varit jämna historier och att man därför inte vågat chansa lika mycket utan blivit lite (för) rädda om bollen.

Hundraprocentiga mittsexor

Linjeinspel

Sverige har två skickliga linjespelare i Anna Lagerquist och Linn Blohm.

Framför allt Lagerquist har utvecklat sitt anfallsspel i höst och rankas nu som en av den danska ligans bästa mittsexor.

I EM har Lagerquist varit Sveriges kanske bästa spelare så här långt, inte minst i kraft av sitt försvarsspel.

Både Lagerquist och Blohm har varit hundraprocentiga här i Nantes men de får alldeles för få bollar att jobba med: åtta avslut totalt (Lagerquist fem och Blohm tre). Sedan ska man inte bara räkna avslut och mål för framför allt Lagerquist har en förmåga att fixa straffar och utvisningar med sina explosiva ryck i sidled och låga tyngdpunkt. Men då måste hon få bollen mycket oftare.

Den enda som verkar kunna spela in till linjen är Isabelle Gulldén. Jag tror knappt att Jamina Roberts och Hanna Blomstrand, de två andra förstavalen på niometer, ens har försökt att hitta in till linjen.

Straffar

10 mål på 14 straffar (71 procent) är inte uselt. Man är elfte bästa lag i EM med den utdelningen.

Men straffar är en gammal svensk paradgren. Minns senast Sverige tog en medalj, i EM 2014. Då satte Isabelle Gulldén 27 av 27 straffar.

Nu turas hon och Hagman om att lägga dem. De har bommat två var, varav Hagmans mot Danmark kostade en poäng i slutsekunden.

▪▪▪

Kan Sverige förbättra utvisningsspelet, få tillbaka kontringsspelet, hitta in till linjen och sätta dit straffarna parallellt med att försvaret får träff och målvakterna kommer upp en bit över 30 i räddningsprocent så ska det bli seger mot Montenegro.

Sedan väntar ännu tuffare motstånd – men det tar vi då.

ARTIKELN HANDLAR OM