Hur det än går i valet har SD redan vunnit

1976, när sossarna förlorade valet, var jag sju år och grät mig till sömns, övertygad om att det var Slutet. Jag överlevde Fälldin men behöll min övertygelse om att socialdemokrater vill väl, eftersom de står för solidaritet och rättvisa. Det är också anledningen till att jag har röstat på dem fler gånger än jag röstat på något annat parti.

Hur det blir i år? ”Tycker du om berättelser med lyckligt slut?” undrar Lemony Snicket i ”Syskonen Baudelaires olycksaliga liv”, ”då bör du nog faktiskt läsa något annat”.

En kort sammanfattning av dagsläget: Sossarna har blivit Sverigedemokrater. Moderaterna blev Sverigedemokrater redan för något år sedan och tillsammans med de ursprungliga Sverigedemokraterna har de tre partierna enligt en sammanställning av opinionsundersökningarna i maj månad ungefär 67,5 procent av rösterna. De partier som fortfarande för fram idéer som inte står att läsa i Sverigedemokraternas manifest är för svaga och för olika för att regera tillsammans.

Och nej, jag räknar inte med Nya Ny Demokrati, det vill säga Kristdemokraterna, för de kommer att åka ur riksdagen. Möjligen får de sällskap av både Liberalerna och Miljöpartiet, vilket knappast gör ett lyckligt slut på den här onda sagan mer sannolikt.

Hur det än går är detta alltså valet då Sverigedemokraterna vinner, alldeles oavsett vem som bildar regering.

Va? Vad menar jag? Sossarna, Moderaterna och SD grälar ju så mycket på varandra att man undrar om man har hamnat i en dokusåpa om tonåringar på glid som ska klara sig ensamma hemma i ett hus utan wifi. Jovisst. Men har du lyssnat på HUR de pratar?

”Värderingar” är ett omodernt ord. Det handlar om hur man uppfattar verkligheten, hur man använder de fakta om världen som man sedan grundar sina åsikter på. Inom politiken brukade det under förra seklet kallas för ”ideologi”. Ingen pratar om ideologi längre. Trots att det egentligen är det enda vi väljare kan använda oss av när vi ska göra oss en uppfattning om hur vi tror att våra folkvalda kommer att agera, när valet är över och kompromisserna tar vid.

”Solidaritet”, står det på Socialdemokraternas hemsida, under fliken ”våra värderingar”. ”Vi vill skapa ett jämlikt samhälle där alla – inte bara några – kan känna frihet, trygghet och framtidstro. I vårt Sverige hålls ingen tillbaka, och ingen lämnas heller efter.”

Hur, vill jag veta, definierar ni numera ”alla”? Er kursändring i frågan om rätten till personlig assistens, till exempel? Ni försöker spara pengar på bekostnad av rörelsehindrades rätt till ett värdigt liv.

Hur förklarar ni det? Omfattas man inte av ”alla” om man behöver hjälp med att gå på toaletten? Och hur, undrar jag, kan ni tro på solidaritet och samtidigt ändra uppfattning i frågan om papperslösas barns rättigheter? Hur menar ni att någon som beviljas asyl ska kunna känna framtidstro om de samtidigt förvägras rätten att förenas med sin familj, eller rätten till ett permanent uppehållstillstånd?

Jag skulle kunna fortsätta. Men jag nöjer mig med det värsta. Att ni kapitulerade för SD och började sjunga med i den klassiska högerpopulistiska visan att vårt samhälle befinner sig i fritt fall (här är fakta som bevisar motsatsen helt ointressant) och att allt är invandringens fel (även här är fakta ointressant).

Prat om medmänsklighet och internationellt samarbete är att betrakta som romantiskt dravel. Hårdare straff och utvisning är alltid svaret, oavsett fråga.

Ni hade kunnat göra annorlunda. För att ta människors oro på allvar, är inte att erkänna att pöbeln har rätt.

Vår tids största problem efter hotet mot vår miljö är de växande ekonomiska orättvisorna. Vi lever i ett land som får allt fler miljardärer och ändå låter medelklassen bekosta den offentliga sektorn. Vi har en väl fungerande ekonomi samtidigt som UNHCR rapporterar att det aldrig tidigare funnits så många människor på flykt.

Solidaritet, som sagt. Det här borde ha varit er stoltaste stund, er viktigaste match. Ni hade kunnat – som Rocky – stå upp i alla femton ronder och gå ur som vinnare, trots vikande röstsiffror. I stället lämnar ni walkover.

Så vad säger man? Grattis Jimmie? Dansa i dina röda skor, det här valet har du redan vunnit.


Osäker på valet? Gör Aftonbladets valkompass här!