Något är fel när man nobbar The Boss

Varken han eller Scorsese lockar

HOLLYWOOD

Inbjudan kommer på svart papper med guldram.

Det utlovas en intim tillställning med Bruce Springsteen och Martin Scorsese.

Man vet att det är hög tid för semester när inte ens sånt lockar.

Jag har kollegor som skulle ge om inte högra armen så åtminstone vänster lillfinger för att få komma nära The Boss. Jag har också cineastvänner som skulle kyssa marken regissören bakom ”Taxi driver” och ”Maffiabröder” går på.

Jag har inte samma idoldyrkan, men beundrar mycket av vad de två legendarerna åstadkommit i karriären.

Ändå tar eventet för att lansera ”Springsteen on Broadway” emot. Jag kan inte riktigt sätta fingret på varför.

Jag inser såklart att det är snudd på tjänstefel, att jag är sjukt bortskämd och lyckligt lottad som har ett jobb där inbjudningar av sånt här slag ens existerar. Men ibland flyter det bara ihop och det går inte att göra något åt att man ibland bara önskar sig en aktivitetsfri helg.

Med 50 minuter kvar till insläpp tar jag ändå bilen ner till Raleigh Studios i Hollywood.

Där har Netflix den här söndagseftermiddagen tagit över den största inspelningshangaren.

Pappkopia av Kinnaman

Streamingkanalens chefer är smarta. I stället för att sysslolöst låta oss vänta på att den svarta ridån vid insläppet ska föras åt sidan slussas vi runt i hangaren där flera av deras stora serier promotas.

Efter att ha sett folk posera vid en pappkopia av Joel Kinnaman i naturlig storlek släpps vi till slut in i studion.

Det dröjer dock ytterligare 45 minuter innan de två grånande storheterna kommer in på scenen.

När det är över har jag lärt mig följande:

69-årige The Boss är en charmig person som aldrig har långt till ett skratt.

Scorsese, 76, har långt kvar innan han blir en lika skicklig intervjuledare som han är filmmakare.

Jag har också lärt mig att det är fantastiskt att få se en rocklegend köra akustiska låtar på ett litet ställe – inför en begränsad publik. Det ger en närhet en arenainspelningen aldrig kan mäta sig med.

Mest av allt har jag lärt mig att man ska vara öppen för nya upplevelser – även när det tar emot.

Men nu är det dags för semester.