Nästan halva svenska folket tror på nyval

Färre än för tre veckor sedan, enligt Aftonbladet/Inizio

Förväntningarna på ett nyval minskar hos svenska folket.

Men fortfarande tror nästan hälften att det blir extraval enligt Aftonbladet/Inizio.

På måndag morgon träffar Stefan Löfven (S) talmannen Andreas Norlén. Han ska ge en lägesrapport för hur det går med ansträngningarna att bilda en ny regering eller ett nytt regeringssamarbete.

Efter mötet har Löfven ytterligare en vecka på sig innan det är dags för den slutliga avrapporteringen till talmannen.

Sedan den förra mätningen, som gjordes tre veckor efter valet, har svenska folkets förväntningar på att det blir nyval under mandatperioden, alltså före valet 2022, minskat något.

Då ansåg 49 procent att ett nyval var mycket eller ganska sannolikt. Det var innan Ulf Kristersson fick uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda regering. Sedan dess har siffran sjunkit till 47 procent.

Men fortfarande tror alltså nästan varannan svensk att det kommer att bli nyval före nästa ordinarie val. Det måste betraktas som en hög siffra i ett land där politiken oftast är ganska stillsam. I juni 2017, femton månader före höstens val, var siffran 14 procent.

Lika många, 47 procent, som tror på nyval tror inte på det. Fyra procentenheter fler än för tre veckor sedan tror att ett extra val inte är särskilt sannolikt eller inte alls sannolikt.

Trenden är alltså tydlig. Allt färre tror på nyval, eller extra val som den korrekta termen lyder. Det kan bero på att den värsta hetsen, som präglade särskilt slutet av valrörelsen, har lagt sig.

Det kan också bero på att många, likt centerledaren Annie Lööf, tycker att det vore ett rejält underbetyg till riksdagens partier om de inte klarar av att komma överens om hur den framtida regeringen ska se ut.

Dagens regering är en så kallad övergångsregering, tidigare kallad expeditionsministär. Den ska se till att jobbet i regeringskansliet tuffar på. Men den får inte utlysa ett nyval, det kan bara en ordinarie regering göra.

För närvarande kan ingen utlysa nyval. Däremot blir det automatiskt extra val inom tre månader om talmannen misslyckas fyra gånger med att få riksdagen att godkänna hans statsministerkandidat.

Hittills har talmannen inte föreslagit riksdagen någon statsminister överhuvud taget. Ett eventuellt nyval ligger alltså långt bort och kan bara tvingas fram av en trilskande riksdag i kombination med antingen en uppgiven eller en riskbenägen talman.

Senast Sverige genomförde ett nyval var för sextio år sedan, 1958. Innan dess hölls ett extra val 1921, vilket för övrigt var det första val som kvinnor hade rösträtt i.

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.