Leta fram broschyren – krisen är här!

Våren 2018 skickade den svenska regeringen ut broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”. Hösten 2018 sammanställer IPCC den senaste klimatforskningen och upprepar vad vi har vetat i decennier, men nu med ännu starkare stämma: krisen är här!

Jag trodde i ärlighetens namn inte att jag skulle få användning för broschyren, men jag är den första att erkänna att jag hade fel och leta fram den. Eller ja, eftersom jag inte hade kvar den fick jag googla.

IPCC-rapporten berättar att vi, för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader i stället för det tidigare målet 2 grader, skulle behöva förändra alla delar av samhället i grunden, på ett radikalt sätt som aldrig tidigare skådats. Lyckas vi kommer 70–90 procent av korallreven dö i stället för 99 procent.

I sin kritiska beskrivning av rapporteringen om klimatfrågan konstaterar Ola Söderholm (avsnitt 206 av podcasten Lilla drevet) med ett starkt citat från klimatjournalisten David Roberts, att denna omställning skulle behöva vara lika omfattande som när USA rustade för andra världskriget, fast i varje stort land och för resten av århundradet.

Varför är inte den omställningen påbörjad? Eller är den det, bara att vi inte vet om det? Avslöjar den utskickade krisbroschyren något om det?

Jag plockar fram den och hittar en ledtråd:

”Var vaksam mot falsk information. Stater och organisationer använder redan i dag vilseledande information för att försöka påverka våra värderingar och hur vi agerar. Syftet kan vara att minska vår motståndskraft och försvarsvilja”.

Jag testar att applicera idén på verkligheten:

Forskningen: vi måste ställa om alla delar av samhället på alla nivåer för att i det mest optimistiska scenariot kunna mildra förödelsen.

Politikerna och storföretagen: vi kan fortsätta att leva precis som vi gör, men ändra sättet vi producerar sakerna vi köper och kalla det ”hållbart”.

Broschyren pekar på något här.

Vi matas med bilden av att om varje person för sig funderar på om hen skulle kunna ändra på något i sin vardag (uppoffringen får inte vara för obekväm), så kan vi göra skillnad. Ät lite mer vegetariskt, källsortera, res mer kollektivt. Visa för företagen att miljön är viktig! Eftersom företagen vill tjäna pengar så anpassar de sig. Men inte alla företag! Vissa vill faktiskt inte bara tjäna pengar, så de kommer till och med stå främst i leden för en grönare framtid.

Men med broschyren i hand tänker jag nu: var vaksam mot falsk information!

Jag läser vidare: ”Vad skulle du göra om din vardag vändes upp och ner?” Det är ju just det som måste hända, tänker jag, att vardagen vänds upp och ner. ”Viktigast är att ha vatten, mat och värme och att kunna ta del av information från myndigheter och medier. Du behöver också kunna komma i kontakt med anhöriga”.

Kontakt med anhöriga! Jag går in på Facebook, men tar inte alls kontakt med mina anhöriga, utan skrollar och få i stället syn på testet: ”ClimateHero – beräkna ditt klimatavtryck på 5 minuter och bli en klimathjälte”. Bara fem minuter? Klimathjälte? Nästan för bra för att låta bli att klicka. Men jag hejdar mig och påminner om det där med ”förändring i grunden”.

Just nu undviker vi grundfrågan helt eftersom vi utgår från idén om att varje individ, varje företag, varje sektor ska finna sina lösningar på sina problem. Alla är olika och måste göra på sitt unika sätt, vilket ytterst leder till en stor förvirring där ingen riktigt vet vad hen ska göra. En verklig förändring i grunden måste väl handla om att förändra just grunden, inte de enskilda, olika problemen. Om vi inte förstår det kommer det att vara försent, det vittnar inte minst IPCC-rapporten om, som verkligen trycker på hur bråttom det är.

Vi behöver tänka på hur länge vi har känt till problemen och förlitat oss på politikernas och i förlängningen företagens lösningar inom befintligt ramverk.

Grunden i samhället som det ser ut i dag består av ekonomi och tillväxt, att producera och sälja mer än vad vi gjorde året innan, samt mer än andra länder – våra konkurrenter. Den grunden är gemensam för varje enskild del som ska ställa om.

Sverige har varit väldigt framgångsrikt i den här tävlingen, för vi följer inte bara trender – vi sätter dem. Just nu trendar miljömedvetenhet och hållbar utveckling. Sverige är en ClimateHero. Nästan ingen annanstans köper människor så mycket ekologiskt. Nästan ingen annanstans skriver företag så många hållbarhetsrapporter.

Samtidigt är svenskens klimatpåverkan 11 ton, medan världsgenomsnittet ligger på 7 ton. Snart måste vi vara nere på 0. Något står inte rätt till.

Kommer det verkligen fungera att vi sponsrar företag för att skapa nya, hållbara saker, som de sedan tävlar i att sälja till konsumenterna som ska byta livsstil? Självklart inte. Ändå envisas vi med att kalla den pågående omställningen för hållbar.

Det här är ingen avancerad analys, utan bara enkla konstateranden. Vi behöver ett samhälle vars grund är en annan än tävling och ekonomisk tillväxt, eftersom planetens resurser är begränsade.

Vad som däremot kräver en avancerad analys är hur det samhället ska se ut och hur motståndet för att nå dit ska övervinnas. Även om du inte är den som ska klura ut det så kan du åtminstone lyssna på uppmaningen i slutet av krisbroschyren:

”Prata gärna om innehållet med andra i din omgivning”.