Dinosaurien som överlevt

Uppdaterad 2011-10-11 | Publicerad 2007-02-09

Joakim är stolt över sin VW 1600 TLE från 1973

1 / 4

Alla är överens om att VW:s 1600-modell är så gott som utrotad. Dock finns det fortfarande några överlevande exemplar kvar. Se bara på Joakim Ingvarssons 1600 TLE från 1973.

När den glider fram på Värnamos gator får jag återigen lust att lyssna på Pink Floyd, dra på mig ett par v-jeans och måla sovrummet brandgult.

I dag är varje ny bilmodell en produkt av omfattande marknadsundersökningar och jämförelser med konkurrenternas vagnar. Därmed finns det inte längre någon plats för ensamma genier som styr en hel bilproduktion efter eget huvud. Det är därför många av dagens bilar är så tråkigt duktiga att jag längtar tillbaks till 1960- och 1970-talets galna idéer.

Hundkojans fader, Alec Issigonis, ansåg exempelvis att radiolyssning och bilkörning inte hörde ihop och därför fanns det inte heller någon plats för en radio i hans konstruktion. Och eftersom Lotuschefen Colin Chapman var en ganska kortvuxen kille var inga av hans bilar byggda för folk över 180 centimeter.

Följde trenden att gå sin egen väg

Ett liknande resonemang fanns också hos ledningen för VW-fabriken. Eftersom folkvagnsbubblan hade blivit en försäljningssuccé över hela världen måste ju bilar med luftkyld svansmotor vara det enda rätta, intill tidens ände. Att så gott som alla konkurrenter byggde bilar med bättre värme, vägegenskaper och bagagerum var ju inget att bry sig om –”Bubblan” sålde ju fortfarande bra i Mexico!

Leiding fixade framhjulsdrift

I sista minuten, det vill säga 1971, fick hela Volkswagenkoncernen en ny chef, Rudolf Leiding. Det var han som såg till att alla nya modeller blev framhjulsdrivna och Rudolf är därför den viktigaste ledare VW någonsin har haft. Leiding hade tidigare jobbat på Auto Union, som 1965 köptes av Volkswagen. Under det nygamla namnet Audi utvecklades allt modernare bilar. Ännu bättre blev det 1969, när också NSU köptes upp och man fick en helt nykonstruerad bil på köpet: K70. Det enda som VW lade till på bilen var ett VW-märke i kylargrillen och långt in på 1990-talet hittade man spår av NSU:s konstruktioner i VW:s modellprogram.

Fyra ägares ömma vård

Bilen du ser på dessa bilder byggdes 1973, samma år som tillverkningen av 1600-modellen lades ned. Det året importerades bara 843 bilar och Joakims vagn blev inte såld förrän sommaren 1974, av Svenstigs Bil i Smålandstenar. Bilen har sedan dess vårdats ömt av samtliga ägare. Den förste tog exempelvis aldrig bort baksätets plastskydd. Joakim är den fjärde ägaren och köpte bilen av en bilplåtslagare som fixade rosten i framskärmarna samt körde cirka 1 000 mil under tio år.

I dag har största delarna av kaross-en fortfarande originallacken kvar och bilen är helt bedårande. Inredning är i nyskick, endast slitdelar som ljuddämpare och värmekammare har bytts ut. Med endast 6 800 mil under hjulen finns mycket av nybilskänslan fortfarande kvar. Joakim njuter lika mycket varje gång vagnen luftas på krokiga, asfalterade småvägar.