Vedeldning är mycket värre än dubbdäcken

Uppdaterad 2014-11-10 | Publicerad 2014-11-06

Hälften av alla cancerframkallande partiklar kommer från fjärrvärmeverk

Dubbdäck förbjuds medan vedeldningen byggs ut. Trots att det nu kommer nya mätningar på Hornsgatan i Stockholm, som visar att  nästan hälften av alla cancerframkallande partiklar kommer från vedeldning. Rapporten kommer att publiceras i flera ansedda tidsskrifter.

Nya mätningar på Hornsgatan i Stockholm visar att nästan hälften av alla cancerframkallande partiklar kommer från vedeldning.

Ändå är det de relativt stora och harmlösa partiklarna från dubbdäcken som får all uppmärksamhet.

Dubbdäcken förbjuds medan vedeldningen byggs ut.

Nej, det är inte eldning i kakelugnar och braskaminer på Hornsgatan som är problemet, utan fjärrvärmeverken runt Stockholm och Södertälje som eldas med flis och pellets. ­Eko­logiskt och kretslopp är honnörs­orden, men partiklarna har ­ingen brytt sig om. Tills nu.

Det är företaget Camfil som gjort mätningarna i samarbete med Stockholms universitet. Camfil har världsledande kunskap om luftkvalitet och filtrering och rapporten ska publiceras i flera ansedda vetenskapliga tidskrifter i december.

– Vi blev själva förvånade när vi såg resultatet, säger Anders Hedström, luftkvalitetsexpert på Camfil.

– Vedeldning, hur gick det till? Men sen insåg vi att de är de nya fjärrvärmeverken som sprider partiklarna.

De pyttesmå så kallade nano­partiklarna han pratar om är riktigt farliga för hälsan. Det är de som orsakar cancer. De stora och numera välkända PM10 som slits upp när dubbdäck kör på asfalten är både fåtaliga och relativt harmlösa. De skapas av dubbdäck men även när bilar med odubbade däck maler ner sanden på gatorna, eller kommer från byggen och rivningar.

PM10-partiklarna är en miljon gånger större än nanopartiklarna från förbränning. De är så ­stora att de oftast inte orkar virvla upp mer än sju meter i luften, sen ramlar de ner igen, och de är så stora att de flesta människor inte tar skada av dem. Vi andas in dem men sen andas, eller hostar vi ut dem igen.

En dubbpartikel (PM10) väger lika mycket som en miljon förbränningspartiklar (nanopartiklar). Och eftersom EU har satt gränsvärden för partiklar i en viktenhet är det en effektiv åtgärd att få bort de tunga partiklarna. Även om det inte är de som är hälso- och miljöproblemet.

Camfil har mätt luftkvaliteten både ute på gatan och i en lägenhet på andra våningen på Hornsgatan.

Det visar sig att inomhusluften innehåller ungefär lika mycket av de farliga nanopartiklarna som luften på gatan men bara låga halter av dubbpartiklarna, och de andra partiklarna i samma PM10-storlek. Eftersom de ju inte lyfter upp till ­andra ­våningen.

– Då kan man ju undra över myndigheternas prioriteringar. Är det viktigast att få bort dubbpartiklarna från gatan, där folk ändå inte vistas mer än kanske tio minuter morgon och kväll, eller att försöka rena luften från de riktigt farliga pyttesmå partiklarna som tar sig in i lägenheterna där folk tillbringar större delen av dygnet? frågar Anders Hedström på Camfil.

EU:s krav är att luften får innehålla max 50 mikrogram PM10 per kubikmeter. Från nyår tillkommer kravet på att en kubikmeter luften inte heller får innehålla mer än 25 mikrogram PM2,5 per kubikmeter. (PM2.5 är också relativt stora partiklar som inte orsakar cancer men i vissa fall astma och luftvägsproblem.)

Men de farliga nanopartiklarna omfattas inte av regleringen och den märkliga metoden att väga, i stället för att räkna partiklarna bibehålls.

Att det virvlar runt miljarder cancerogena ­nanopartiklar i samma luftrum som några tusen stora PM10 och några tiotal tusen PM2.5 har gått myndigheterna förbi.

– Kanske kan de nya mätningarna ge en ny syn på luftföroreningarna. Att skylla allt på dubbdäcken löser inte ­problemet, ­säger Anders Hedström.

 FOTNOT: Stockholms universitet har i efterhand publicerat ett genmäle och dementerat uppgifter i artikeln. Pressmeddelande från universitetet finns att läsa här.

Följ ämnen i artikeln