”Lantbruket är viktigt i ett hållbart samhälle”

helskärm

En klimatdebatt som enbart fokuserar på lantbrukets negativa miljöpåverkan riskerar att leda till missad potential.

Lantbruket kan nämligen bidra med stor nytta för klimatet och den biologiska mångfalden.

– Om man inte också mäter den positiva påverkan så driver man inte heller mot att öka den, säger Anna-Karin Modin Edman, hållbarhetsexpert på Arla.

Lantbruket bidrar med mycket positivt för miljön. Ett exempel är kolinlagringen som sker när träd, gräs och mark binder koldioxid. Det perspektivet saknas dock ofta i samhällsdebatten. I stället ligger fokus på de negativa aspekterna med lantbruk. En farlig trend med negativa följder för klimatet, anser Anna-Karin Modin Edman.

– Fokus i metodik och diskussion har legat på den negativa påverkan på klimatet som branschen har. Vi har alla använt oss av livscykelanalyser där man kvantifierar utsläppen av koldioxid och försöker minska dem, säger hon.

Metoden är bra, anser hon – men den missar en viktig del. Den inkluderar inte positiv påverkan. Jordbruket är en stor kolsänka och bidrar till att minska koldioxiden i atmosfären.

– Världen inte är så svartvit och någonting kan ha både en positiv och negativ miljöpåverkan. Och jordbruket både kan ­och måste ­bli ännu mer av en kolsänka samtidigt som utsläppen minskar ytterligare.

Anna-Karin Modin Edman anser att det finns potential – men för att kunna förbättras och ge ett ännu större värde till miljön behöver vi mäta nuläge, sätta mål, genomföra åtgärder och följa resultaten. På så sätt kan vi driva mot att öka den positiva påverkan. Hon menar att om man inte mäter det så driver man inte mot att öka den positiva påverkan.

– Negativitet gör att vi riskerar att förlora fart och då har vi ett problem och en missad möjlighet. Jag tror också att det skapar ett större engagemang om man lägger större fokus på det positiva.

Från fotavtryck till handavtryck

Sveriges klimatlag säger att vi ska ha netto noll klimatavtryck till 2045. Arlas mål är att nå dit innan dess.  

Som en del i det målet skiftar man också fokus från att enbart mäta och prata om lantbrukets fotavtryck, alltså utsläppen av koldioxid, till att prata om handavtrycket. Handavtrycket, som är ett mer positivt uttryck, är det mätbara resultatet av alla aktiviteter som Arla och Arlabönderna gör för att bli mer hållbara.

– Vi ska fortsätta ta ansvar för att minska den negativa klimatpåverkan som mjölkproduktionen har. Vi har med hjälp av extern expertis kvantifierat vår klimatpåverkan och har också satt ambitiösa mål för att minska växthusgasutsläppen, i hela kedjan från ko till konsument. Men det räcker inte. Vi måste också öka kolinlagringen och den biologiska mångfalden, den positiva påverkan som mjölkproduktionen har.

Stort ansvar på politikerna

Arla vill, som Sveriges största mejeriaktör, vara den som leder branschens omställning mot en mer klimatsmart mjölkproduktion.

– Det är naturligt för oss att kliva fram. Men vi är ödmjuka inför den här utmaningen och inser att vi inte kan göra det själva. Vi behöver kroka arm och samarbeta med samhället, politiker, forskare, miljöorganisationer, kunder och konsumenter. Klimatet är en gemensam utmaning. Att se samarbetsmöjligheter kommer vara en otroligt viktig framgångsfaktor.

Anna-Karin Modin Edman menar att en viktig framgångsfaktor för att nå de ambitiösa målsättningarna handlar om att göra arbetet som mjölkbonde mer attraktivt så att fler entreprenörer attraheras till branschen.

– En stor utmaning är att få till en förändring som gör det mer attraktivt att vara mjölkbonde. Vi behöver bönder framåt i det hållbara Sverige. Det måste vi i samhället inse och uppskatta mer.