Annons
”Efter tre år fick vi vårt första hem”
När hiphop-artisten Ison Glasgow var fem flyttade han och hans mamma från New York till pappan i Midsommarkransen i Stockholm. Trots att de flyttat till Sverige för ett bättre liv blev de efter en tid hemlösa.
– Vi bodde i miljöer helt olämpliga för en sexåring, säger Ison Glasgow.
Ison Glasgow är genom hiphopduon Ison & Fille i dag en av Sveriges mest hyllade rapartister. Boken ”När jag inte hade nåt” handlar om hur Ison Glasgow och hans mamma flyttade från en stabil tillvaro i New York till pappa i Midsommarkransen i Stockholm i mitten av 80-talet och efter en tid blev hemlösa.
– Till en början hade vi tak över huvudet och mat på bordet. Men pappa var våldsam, inte minst mot mamma. Jag var lättad när han, en tid senare, valde att flytta tillbaka till Barbados. Även om det innebar ett liv utan skyddsnät. Utan pappas inkomst fanns inget hem, ingen mat, inga pengar, säger Ison Glasgow
EXTERN LÄNK:
Så kan du göra skillnad – stöd Stockholms Stadsmission
”Vi var hemlösa i tre år”
På nätterna sov den lilla familjen på parkbänkar, i trappuppgångar och på härbärgen med alkoholister, narkomaner och andra familjer i knipa.
– Vi bodde i miljöer helt olämpliga för en sexåring. Vi var hemlösa i tre år. Mamma brukade säga att jag hade en tigerunge i magen. En tigerunge som skrek av hunger.
Hur försörjde ni er?
– Mamma dansade på Drottninggatan och lyckades skrapa ihop några ynka kronor. Det rörde inte henne i ryggen som den hippie hon var. Hon kände ingen oro över att inte ha en fast punkt. Men för mig var det en tid kantad av skam och vantrivsel. Jag ville varken stå i centrum eller slå takten på trumman. Jag minns fortfarande känslan när kronor folk gav oss hamnande utanför hatten. Och ledsamheten, över att behöva släppa trumman och springa efter den rullande kronan. Jag minns de dömande blickarna, en gång från en annan pojke som blängde och smålog med en stirrande blick mellan sin pappas ben.
Vägrade släppa taget om hoppet
Räddningen för Ison Glasgow var serietidningarna. I superhjältarnas värld kunde han stänga av verkligheten, de fick honom att känna sig bättre.
– Jag vägrade släppa taget om hoppet. Och jag hade aldrig varit den person jag är i dag om min mamma inte hade haft en så positiv livssyn. Boken är en hyllning till henne, säger Ison Glasgow
Vändningen kom efter tre år, då mamman till slut tog kontakt med en hjälporganisation och fick stöd.
– Efter tre år fick vi äntligen vårt första hem. Ett riktigt hem – något alla barn borde ha rätt till – tack vare att mamma till slut valde att kontakta en hjälporganisation. Det är där tryggheten börjar, säger Ison Glasgow.
EXTERN LÄNK: