Höjt pris på bensinen är inte alls orättvist

Debattören: Bensinupproret bör tas på allvar, men slutsatsen bör inte vara sänka bränsleskatterna

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-05-10

Politikernas ansvar för en rättvis omställning består i att kompensera dem vars möjligheter att leva ett gott liv försämras av omställningen, skriver Eric Brandstedt, Fil. dr. i filosofi som forskar om klimaträttvisa .

DEBATT. Den snabbt växande Facebook-gruppen ”Bensinupproret 2.0” har nu mobiliserat över 200 000 medlemmar som delar missnöjet mot vad de anser för höga priser på bensin och diesel i Sverige. I dag planerades protester på flera orter runt om i landet. En medlem föreslog att gula västar kunde inhandlas på Jula eller Biltema för detta ändamål.

De höga bränslepriserna beror på en kombination av stigande globala oljepriser, en lågt värderad krona, samt på miljö- och klimatskatterna som antagits för att påskynda omställningen till en fossilfri framtid. Protesterna riktar in sig på skatterna, som anses vara orättvisa.

Precis som de gula västarna i Frankrike pekar Bensinupproret mot reella orättvisor som omställningen till en fossilfri framtid kan medföra. Kostnaderna för att fasa ut fossila bränslen, vilket är nödvändigt för att mildra klimatförändringarna, fördelas inte på ett rättvist sätt av sig självt. En rättvis fördelning av omställningskostnaderna kräver politisk styrning och kompensatoriska åtgärder.

Men kritiken är missriktad. Det finns ingen rättvis nivå som fordonsbränsle ska handlas på. Det relevanta rättvisekravet måste i stället vara att alla individer bör ha lika möjligheter att leva ett gott liv, oavsett var i landet de är bosatta och om de behöver pendla till arbete eller fritidsaktiviteter.

Eftersom många idag är beroende av fossildrivna bilar, är det förståeligt att protester väcks mot omställningen från fossila bränslen. Men den relevanta kritiken är alltså inte att kostnaderna på drivmedel höjs – tvärtom är den en önskvärd konsekvens av omställningen – utan att dessa kostnader fördelas på ett skevt eller orättvist sätt.

Politikernas ansvar för en rättvis omställning består i att kompensera dem vars möjligheter att leva ett gott liv försämras av omställningen. Protester som Bensinupproret bör tas på allvar, men slutsatsen bör inte vara sänka bränsleskatterna.

I stället krävs tre huvudsakliga åtgärder för att underlätta en rättvis omställning.

  • För det första måste politiker tydligt slå fast att bensin- och dieselbilar inte tillhör framtiden och att de snart kommer fasas ut. Ett stoppdatum för fossildrivna transporter måste antas och tydligt kommuniceras. Det ger individer möjlighet att planera sina liv inom de tidsramar som ges, t.ex. vid bilinköp.
  • För det andra måste fossilfria transportlösningar för landsbygden byggas ut. Ett lovande exempel är projektet Fossilfria transporter i norr som leds av Länsstyrelsen i Västerbotten.
  • För det tredje så bör rättvisedimensionen tas i beaktande när den gröna skatteväxlingen utformas så att folk som drabbas av höjd bränsleskatt ges möjlighet att fortsatt kan leva rika och goda liv, t.ex. genom särskilt riktade istället för generella skattelättnader.


Eric Brandstedt, Fil. dr. i filosofi som forskar om klimaträttvisa


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.