ÅSIKT

Hela Sverige knarkar – även våra tolvåringar

Debattören: Tillgången tycks enorm och priserna låga

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT
Vi befinner oss mitt i en knarkepidemi. Hela Sverige knarkar. I Kiruna, i Malmö, på Järvafältet eller i Danderyd. Och det är inte vuxna Sverige, utan det är hela det unga Sverige. De som vi brukar kalla vår framtid, skriver Mats Utas, professor i antropologi, ungdomsforskare och orolig pappa.

DEBATT. I en park inte långt från där jag bor köps och säljs droger till barn och unga från alla samhällsklasser. Urskillningslöst. Fattig, rik, vit eller svart. Tillgången tycks enorm och priserna låga.

Under sommaren är det 06-orna som gjort debut. De är 12-13 år gamla. Nu är det de som delar på ecstacytabletterna. Nu är det dem det blir knas för. Vår dotter som är 05:a kan rabbla priserna, vet vilken dos hon behöver, kan berätta vilka som tar dem. Bekanta skolkar, knarkar och går hem höga och ligger med någon lika hög kille. En tablett E för en hundring. En liten flicka behöver en fjärdedel. 25 spänn. Förhoppningsvis aldrig, men i alla fall hittills, tar vår dotter dem inte.

debattplats i DN föreslår Hanna Bocander och Johanna Hornberger, båda moderater från Danderyd, att statsminister Löfvén samlar billiga poäng när han påpekar att Danderyd knarkar mest i Sverige.

Kanske det, men i deras artikel skönmålar de endast de rika i deras hemkommun och skuldbelägger fattiga områden runt omkring. Något löjeväckande bjuder de även in Löfvén för att prata strategier för att stävja ett problem de inte erkänner att de har.

Men tveklöst, Danderyd knarkar också för mycket. Och en rik distribution finns även där (det uppmärksammade brödraparet som sålde knark från ”fina villan” i Djursholm är trots allt ett gott bevis för detta).

Nära drogparken levererar vodkabilen sina varor. 250 kronor för ett helrör Smirnoff. Tar trettio sekunder att hitta på Instagram. Någon timme för leverans. För en femtiolapp extra kan du få hemkörning. Kollar du som förälder upp vad dina barn följer på Instagram är det troligt att de följer åtminstone ett vodkakonto.

I parken. Ett gram hasch kostar en hundring. Lika lätt att komma över. Hasch? E? Benzo? Det är billigare att knarka.

Men man behöver inte gå till parken. Storebror vittnar om försäljning på den fina gymnasieskolan, lillebror på det privata högstadiet. Storebror pratar om de droger som finns i ett mellanregister, de som nästan alla ungdomar tar: ecstacy/MDMA, kokain, amfetamin och LSD. Ett mellanregister! Vi befinner oss mitt i en knarkepidemi. Hela Sverige knarkar. I Kiruna, i Malmö, på Järvafältet eller i Danderyd. Och det är inte vuxna Sverige, utan det är hela det unga Sverige. De som vi brukar kalla vår framtid.

I USA har vi sett en medellivslängdssänkning som många relaterar till tillgången av tabletter i olika former. Dels är det de som storebror lägger i ”mellanregistret”, men det är framförallt de tyngre Benzo, Xanax, och allt vad de heter, som skördar liv. Benzo kostar en tia per tablett i parken.

Alla dessa tabletter distribueras i strida strömmar till ungdom i Sverige. Om polis och myndigheter låter gatuhandel fortgå, kommer Sverige se en liknande utveckling som den i USA. En del av våra barn kommer dö unga.

I staden där vi bor har vi en driftig poliskår som sätter hårt mot hårt och burar in narkotikabrottslingar. De har satt upp ett maskineri som går efter pengarna hos de stora spelarna. De som är ytterst ansvariga för eländet. Det är bra. Men jag är orolig att under tiden det sker läggs mindre resurser på langarna – på gatan är distributionen fri.

Att nå dem, och hämma flödet, är inte svårt. De är inte sluga, välorganiserade, gäng som i tv-serien ”The Wire”, med drillade distributörer som vet hur man lurar polisen. Det är ofta vanliga ungdomar som säljer till varandra för att själv få tillgång till droger. På botten är det ingen tajt gängorganisation som gäckar polisen, utan langaren är ofta en William Karlsson, eller en Alice Karlsson, med ett gäng E och några gram hasch i sin innerficka.

Naturligtvis ska man inte dra bort resurser som läggs på att komma åt de stora spelarna – de måste bort – men med enkla resurser som närpolisnärvaro och vanligt civilspan kan man komma tillrätta med den våg av knark som våra ungdomar nu tillåts surfa på och som hotar bli en tsunami av amerikanska mått. Gör man inte det så kommer många fler av våra barn dö när hela Sverige knarkar.


Mats Utas, professor i antropologi, ungdomsforskare och orolig pappa


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.

ARTIKELN HANDLAR OM

Narkotika

Cannabis

Brott

Missbruk