ÅSIKT

Varannan med autism klarar inte skolan i dag

Debattören: Kortsiktigt budgettänk styr verksamheten

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: GETTY
Sjukskrivna föräldrar och deras rehabilitering kostar samhället, men det är en annan budget. Extra läsår i skolan kostar samhället, men det är en kommande budget. Elever med autism med stora skolmisslyckanden som får psykisk ohälsa kostar samhället, men det är andra budgetar, skriver Annelie Karlsson, specialpedagog och förälder.

DEBATT. Tänk er rubrikerna om 52 procent av elever med synskada inte kunde gå i skolan som ett resultat av bristande stöd och anpassningar, eller om detsamma hände elever med rörelsehinder eller elever med diabetes. Jag tror att det skulle bli stora feta tidningsrubriker av detta. Nu är detta i stället en sanning för elever med autism, och rubrikerna de uteblir.

Efter denna inledning vill jag förtydliga att jag vet att det ofta finns hinder för skolgång även för elever med fysiska funktionsnedsättningar och jag hoppas av hela mitt hjärta att de får allt stöd de behöver.

Detta är dock en tanke som snurrat i mitt huvud några veckor nu. Var är rubrikerna? Hur kan detta hända utan att det får större uppmärksamhet?

Autism och Aspergerförbundet gör vartannat år en skolenkät. I enkätsvaren 2018 framgår det att 52 procent av elever från lågstadiet till gymnasiet har omfattande frånvaro, de är eller löper stor risk att bli så kallade hemmasittare. De allra flesta får stöd i någon form, men inte tillräckligt med stöd eller rätt typ av stöd.

Resultatet av detta är att många elever med autism inte når målen. De får inte möjlighet att lyckas. För att vända detta behövs massiva insatser och de behövs nu.

Kommuner och fristående huvudmän behöver ta ett stort ansvar och satsa resurser för det tvådelade uppdraget, att få tillbaka elever med autism som har stor problematisk skolfrånvaro till skolan och samtidigt arbeta förebyggande närvarofrämjande så att frånvaron på sikt kan minska. En viktig insats att börja med kan vara att höja kunskapen om autism och stödinsatser.

Föräldrar och elever upplever ofta att skolor gör så gott de kan för eleverna med autism, men resurser saknas. Allt ska rymmas inom budget. Arbetet blir då väldigt isolerat och kortsiktigt.

Sjukskrivna föräldrar och deras rehabilitering kostar samhället, men det är en annan budget. Extra läsår i skolan kostar samhället, men det är en kommande budget. Elever med autism med stora skolmisslyckanden som får psykisk ohälsa kostar samhället, men det är andra budgetar. Ungdomar med ofullständig skola och stor brist på självkänsla växer upp till unga vuxna som behöver mängder av stöd från samhället, men dessa kostnader ligger på framtida budgetar.

Nationalekonom Ingvar Nilsson har räknat ut att ett år av det utanförskap som elever med stor skolfrånvaro hamnar i kostar samhället en halv miljon kronor. För en halv miljon kronor kan ett omfattande stöd sättas in. I framtiden kostar alla dessa våra unga med autism också väldigt mycket mindre om de kan få lyckas i skolan, må bra och med en god självkänsla och i vissa fall visst stöd kan få ett meningsfullt arbete.

Naturligtvis behöver också barn- och ungdomspsykiatrin fungera för att kunna stötta andra behov dessa elever har. Att få vänta i månader eller som ibland flera år, på en behandling på BUP håller inte. Då gör måendet att eleven inte klarar skolan. Dessutom saknas ofta kompetens och kontinuitet i de vårdkontakter som ges. Att få träffa nya läkare, sjuksköterskor och psykologer vid varje besök på BUP gör det svårt att få kontinuitet, tilltro och även resultat av den vård som ges. Ibland upplevs alla dessa besök som helt resultatlösa.

Jag önskar att vårt samhälle kan börja tänka in både mänskligt lidande och läckande pengar i samhällets alla olika budgetsystem och ta ansvar för barn och unga med autism. Låt dem få lyckas i skolan och gör det som krävs för att de ska klara att vara i skolan och få den utbildning de har rätt till, precis som alla andra.


Annelie Karlsson, specialpedagog och förälder till barn med omfattande skolfrånvaro


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM