Äldres ensamhet är en hälsorisk

Stadsmissionen: Säkerställ pensioner som går att leva på och minska isoleringen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-06-09

För att klara de samhällsutmaningar som Sverige står inför, bland annat en åldrande befolkning, behöver vi alla bidra. Var och en av oss kan engagera oss i föreningslivet eller helt enkelt tänka litet extra på de äldre i vår egen närhet, skriver  Lotta Säfström, ordförande Sveriges Stadsmissioner.

DEBATT. I Sverige lever i dag 2 miljoner pensionärer. Många lever ett aktivt och meningsfullt liv men allt för många ställs utanför gemenskap och sammanhang. Var tredje person över 65 år lever ensam, lägg där till att hälften av alla kvinnor ingår i begreppet fattigdomspensionärer – med en disponibel inkomst på mindre än 11 000 kronor. Faktorer som leder till både psykisk och fysisk ohälsa och ofta till en för tidig död.

Trots att forskningsstudien HÄLP från 2015 visar att äldre 65 till 80 år i allmänhet upplever en mycket god livskvalitet, påvisar nära 10 procent depressiva symptom. Här har den upplevda ensamheten ett tydligt samband med depressiva symptom. Drygt en fjärdedel av de äldre uppger att de ofta eller ibland upplever ensamhet ( Djukanovic, Sorjonen & Petersen, 2015). Andra studier visar även ett samband mellan ensamhet och både fysisk och psykisk ohälsa samt dödlighet.

Ensamheten kan drabba alla: när vänner sakta blir sämre, du kanske förlorar din livskamrat. Den egna generationen är den sista och nätverket tunnas ut. Existentiella frågor som meningen med livet aktualiseras. För många handlar det om en sämre ekonomisk situation med allt för låg pension som gör att man tvingas prioritera bort aktiviteter tillsammans med andra. Till slut blir ensamheten i sig stigmatiserande och att isolera sig från omvärlden blir en realitet.

För att motverka både psykisk och fysisk ohälsa behövs effektiva metoder som erbjuder äldre en social gemenskap och ett sammanhang. Samtalsgrupper som livsberättargrupper, med ett strukturerat upplägg är en relativt enkel och kostnadseffektiv insats som kan bidra till att lindra ensamhet hos äldre.

Stadsmissionen har i samarbete med forskare Ulla Peterson, Linnéuniversitet, Mind och St Lukas samt med finansiellt stöd av Postkodlotteriet utvecklat metoden Livsberättargrupper. Genom en strukturerad samtalsmetod förebyggs depression och livskvaliteten ökar markant hos äldre. Tillbakablickande på livet (reminiscens) är enligt forskning ett sätt att finna mening med livet även på ålderns höst. Deltagarna i Livsberättargrupperna kände större framtidstro och livsglädje efter att ha deltagit i träffarna och 97 procent av dem skulle rekommendera en vän att delta i livsberättargrupp.

Stadsmissionen uppmanar nu till att underlätta för vår åldrande befolkning: det handlar om att säkerställa pensioner som det går att leva på. Se till att äldre får tillgång till gemenskap och aktiviteter, genom exempelvis mötesplatser, boenden som minskar isolering såsom servicehus, kollektivboenden eller liknande. Vårdcentralerna behöver bli bättre på att fånga upp ofrivilligt ensamma som behöver hjälp. Erbjuda sammanhang där livsberättargrupper blir ett självklart komplement till övrig vård för att bryta isolering och minska den psykiska ohälsan.

För att klara de samhällsutmaningar som Sverige står inför, bland annat en åldrande befolkning, behöver vi alla bidra. Var och en av oss kan engagera oss i föreningslivet eller helt enkelt tänka litet extra på de äldre i vår egen närhet. Stadsmissionerna erbjuder livsberättargrupper och mötesplatser, men politikerna behöver också avsätta mer resurser för civilsamhällets insatser.


Lotta Säfström, ordförande Sveriges Stadsmissioner


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.