Rätt att sänka bidrag efter Swish-inkomst
Debattörerna: Vägen till egen försörjning för nyanlända behöver kortas
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2018-10-28
DEBATT. Aftonbladet rapporterade nyligen om 19-åriga Hossein som fick försörjningsstödet från Lidingö kommun sänkt efter att ha fått pengar överflyttade till sig via Swish efter ett restaurangbesök. I artikeln beskrevs det som om han var begränsad att använda mobilappen, vilket inte är fallet. Däremot räknas inkomster från Swish av på försörjningsstödet på samma sätt som andra inkomster.
Inte heller är det mobbning eller diskriminering, utan likabehandling. Lidingö har agerat på det enda rimliga sättet. Alternativet – att undanta inkomster via Swish från inkomstprövningen– skulle innebära att varje försörjningsstödsmottagare kan motta 5 000 kronor om dagen (taket för Swish) och samtidigt få försörjningsstöd.
Försörjningsstöd eller ekonomiskt bistånd utgår från en nationell norm där behov för en skälig levnadsnivå täcks in. Utöver riksnormen kan ytterligare försörjningsstöd utgå av olika anledningar, till exempel en dyr tandläkarräkning en månad. I sammanhanget kan det vara på sin plats att påpeka att restaurangbesök inte ingår.
Alla inkomster räknas av från bidraget och man kan inte spara pengar mellan månader. Försörjningsstödet är samhällets yttersta ekonomiska skyddsnät.
För många lönar det sig inte eller mycket lite att gå från bidrag till arbete, särskilt till tim- eller deltidsarbete, eller att öka sin arbetstid, enligt en rapport från Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO).
Indraget försörjningsstöd efter Swish-inkomster är inte problemet, utan bidragsberoendet. Vägen till egen försörjning behöver kortas för nyanlända.
Sverige behöver en genomgripande bidragsreform. Huvuddragen syftar till att såväl bidragstagare som kommuner ska anstränga sig mer för att få ner bidragsberoendet.
- Det ska löna sig att arbeta. Drivkrafterna för arbete behöver öka för den som mottar försörjningsstöd. Ett tak för hur mycket bidrag ett hushåll kan tillgodogöra sig bör sättas i relation till att det ska löna sig att gå till arbete. Den befintliga jobbstimulansen är okänd och omfattar få. Det bör övervägas om den ska ersättas med en rätt att behålla jobbskatteavdraget, även om man tar emot behovsprövat bidrag.
- Krav på heltidsaktivitet. Vi grundar vår politik i en övertygelse om varje människas inneboende förmåga. Krav på motprestation motsvarande heltid ska ställas på den som har arbetsförmåga och söker försörjningsstöd. Sverige har ingen medborgarlön; den som inte följer kraven ska inte få bidrag. Aktiviteterna ska syfta till att rusta för arbetsmarknaden. En utbildningsplikt behövs för alla bidragstagare som saknar gymnasieutbildning. Föräldralediga som inte talar svenska ska delta i svenskundervisning. Försörjningsstödet ska inte kompensera för indraget studiebidrag vid skolk.
- Restriktivitetsnorm och arbetslöshetsavgift. Faktum är att en kommun skulle kunna besluta om att undanta Swish-inkomster. Värre är att dagens kostnadsutjämning gör att kostnaden skulle kunna skjutas över på andra kommuner. En restriktivitetsnorm behövs i socialtjänstlagen, som hindrar kommuner att göra undantag vid behovsprövningen. Kommuner som inte upprätthåller arbetslinjen i försörjningsstödet bör därtill beläggas med en arbetslöshetsavgift i det kommunala utjämningssystemet; höga kostnader för bidrag ska inte utjämnas.
Kommunerna som ställer högst krav på bidragstagare är de som bryr sig mest om att bekämpa utanförskapet.
Att låta människor passivt ta emot bidrag är inte bara orättvist mot de som arbetar, utan djupt ansvarslöst mot samhällets allra mest utsatta.
Varje krona som betalas ut i bidrag skjuter jobb och en egen lön en krona längre bort.
Oliver Rosengren, kommunalråd, Växjö (M)
Josefin Malmqvist, kommunalråd, Sundbyberg (M)
Lars Rådén, kommunalråd, Solna (M)
Anna Jähnke, regionråd, Skåne (M)
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.