Etiska ”riktlinjer” är inte nog i badhusen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Uppdaterad 2016-03-22 | Publicerad 2016-03-11
Liberalerna: Det duger inte att luta sig tillbaka och skicka signalen om att det här är ”svåra frågor”
DEBATT. Det kan knappast ha undgått någon att det kommunala Eriksdalsbadet i Stockholm har och har haft allvarliga problem med sexuella trakasserier. Så allvarliga att man har bestämt sig för att könsseparera sina pooler.
Under perioder har man till och med varit tvungen att ha poliser patrullerande inne på badet. Flickor och kvinnor har blivit tafsade på och det har varit svårt för personalen att upptäcka och göra något åt problemet.
Mot den bakgrunden blir det oförsvarligt att det nu läggs fram ett förslag i Stockholms idrottsnämnd på etiska riktlinjer för personalen på Stockholms idrottsanläggningar som helt saknar svar på hur nolltoleransen mot sextrakasserier, hot och våld ska uppfyllas.
I förslaget står bland annat det självklara att det ska finnas en nolltolerans mot mobbning, sexuella trakasserier, diskriminering, hot och våld. Men sedan lämpas hela ansvaret över på medarbetaren genom att man konstaterar att ”det är en komplicerad fråga hur en sådan nolltolerans ska genomföras”. På det följer ett antal öppna frågor: ”Hur ska man agera mot besökare som mobbat, trakasserat eller hotat andra besökare”, ”När är det rätt att polisanmäla?” Vänligen diskutera i smågrupper – svar ges inte.
Sådana etiska ”riktlinjer” är ingenting att hålla sig i när arbetet är svårt. Då behöver man ha tydliga svar från ledningen om hur man ska agera när någon begår ett brott. Konkreta handlingsplaner – såhär gör vi om en tjej blir utsatt för kränkningar, såhär gör vi om en man blir ofredad i duschen – saknas helt.
Ett dokument som beskrivs som etiska riktlinjer måste ta tydlig ställning. Det är ärligt talat direkt provocerande att en okommenterad ”fallbeskrivning” – tänkt som ett underlag att diskutera etiska frågor kring – får rubriken ”Fördomsfull inställning eller välgörande humor?” när den beskriver ett fall av sexistisk och rasistisk jargong på en anläggning.
För mig som liberal är det självklart att politiker måste ta tydlig ställning i värderingsfrågor. Det duger inte att som politiker luta sig tillbaka och skicka signalen om att det här är ”svåra frågor” och att det kan finnas ”gråzonssituationer” som kanske inte behöver polisanmälas trots allt.
Svåra diskussioner får inte skymma sikten: Ska vi bli av med trakasserierna och stå upp för varje tjejs frihet att få bada kräver det handfast handling – sanktionerat av chefer och politiker hela vägen upp till högsta toppen.
Socialdemokraten Emilia Bjuggren, högsta ansvariga idrottspolitiker i Stockholm, har hittills knappt kommenterat det faktum att Eriksdalsbadet numera är en brottsutsatt plats. Det har nu gått månader sedan badet började dela upp män och kvinnor i olika bubbelpooler. Besöksantalet har sedan dess sjunkit, medan anmälningarna om övergrepp bara blir fler.
Är det såhär vi ska hantera när det begås brott och sexuella trakasserier i stadens verksamheter?
Genom att helt utan ledning och ansvar utlämna personalen till att diskutera sexbrott som om de vore frågor utan svar? Då förstår vi att anmälningarna på Eriksdalsbadet fortsätter att komma.
Lotta Edholm
oppositionsborgarråd (L)
Följ badhusdebatten, gilla Aftonbladet Debatt!