Företagare hotas - men får inte hjälp av polisen
Debattörerna: Ansvaret att freda sig mot brott kan inte ligga på brottsoffret
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2018-11-03
DEBATT. Företagare på Järvafältet pressas på tusentals kronor varje månad för att deras affärer inte ska bli sönderslagna av samma personer som de ska betala ”skyddet” till.
I fjol fick handlarna i Husby nog och stängde ned sina butiker i protest mot att löften om ett tryggare centrum inte infriats. Tyvärr är det en vardag som vi vet att många företagare är väl bekanta med. Detta är en helt oacceptabel situation.
Enligt Företagarnas undersökningar har en av tre företagare i Stockholm blivit utsatt för brott under de senaste fem åren. Endast omkring en av tre (38 procent) upplever att polisnärvaron är tillräcklig för att de ska känna sig trygga.
Utsattheten för bland annat skadegörelse, stöld, inbrott och snatteri är samtidigt högre i Stockholm än för riksgenomsnittet.
När brottsligheten tar resurser från företagaren eller i värsta fall tvingar dem att lägga ned sin verksamhet drabbar det inte bara den direkt utsatta, det drabbar även samhället i form av ökad otrygghet, ofta i centrumområden, och en minskad samhällsservice. Samtidigt blir följden en utebliven möjlighet att få fler i sysselsättning när ännu en jobbskapare försvinner.
En nedåtgående spiral som riskerar att spä på utanförskap samtidigt som risken för kriminalitet ökar.
För att företagare ska kunna känna sig trygga med att vara på jobbet krävs en lokalt förankrad polismyndighet som har kontakt med företagarna som förstår deras förutsättningar. Bemötandet och uppklarandegraden av brott är oerhört viktig för rättssystemets legitimitet och människors säkerhet.
Uppsala har där kommit långt i sin samverkan mellan olika myndigheter för att nå kriminella ligor, går det att återanvända arbetssättet?
Vi vill även se en ökad tillgänglighet hos polisen. När det i många fall är över en timmes telefonkö för att rapportera in en händelse till polisen är risken att många väljer att avstå från att anmäla brottet.
Om mindre brott inte anmäls och därmed inte klaras upp blir det svårt att sätta in resurser för förstagångsbrottslingar som kan förhindra en eskalerande grövre kriminalitet.
I det brottsförebyggande arbetet krävs även, förutom en ökad polisnärvaro, sociala insatser såväl lokalt som nationellt där samarbetet mellan polis, socialtjänst och skola spelar en stor roll.
I dag läggs allt för stort ansvar att freda sig mot brott på den enskilda företagaren, som tvingas göra stora investeringar i säkerhetslösningar som kameraövervakning eller väktare.
Till dess att polisnärvaron ökat måste fler säkerhetskameror och kommunala väktare komma på plats för att punktmarkera särskilt utsatta platser. Ansvaret att motarbeta brott ska inte läggas på företagare.
Myndigheter bör hålla en nära kontakt med näringslivet. Det kan ske genom en företagarkontakt hos polisen som arbetar dedikerat med brottsfrågor kopplade till näringslivet i en kommun eller i ett specifikt område, som ser de lokala behoven.
Det är angeläget att samhället har nolltolerans mot den mängd- och vardagsbrottslighet som i dag skapar stor oro och otrygghet. Mängdrabatterna kräver en reformering där straffvärdet i högre grad ställs i proportion till de begångna brotten än vad som görs idag.
Frustrationen är tydlig bland företagare och när löften om trygghet blir svikna är det ett hårt slag mot makthavares och rättsväsendets förtroende hos medborgarna.
Vi ser fram emot att det nya grönblåa styret i Stockholm och en kommande regering tar tag i denna demokratifråga. Satsningar på att förebygga och beivra brott mot företagare är en investering i trygghet för hela samhället.
Thomas Byström, Regionchef Företagarna Stockholm
Rose-Marie Danielsson, ordförande Företagarna Stockholm
Günther Mårder, vd Företagarna
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.