Vårdkön blir längre trots era löften, KD
Vårdföretagarna: Vår personal är redo – när blir regeringen det?
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-02-26
DEBATT. Skillnaden mellan att kapa vårdköer och att skapa vårdköer är ett (S), sade KD-ledaren Ebba Busch i valrörelsen.
Nu sitter hennes parti i regeringen och innehar dessutom sjukvårdsministerposten. Samtidigt blir vårdköerna allt längre.
Det har snart gått 500 dagar sedan regeringen tillträdde. Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson har tagit flera viktiga initiativ, bland annat den nationella vårdförmedlingen. Den långa sikten är dock en klen tröst för alla dem som har ont här och nu.
2023 väntade nästan 70 000 svenskar olagligt länge på vård – varje månad. Bakom siffrorna finns morfar som inte kan lyfta barnbarnen, för att han väntar på en ny höft. Här finns mamman mitt i livet, som tvingas vänta månad efter månad på ett ingrepp mot framfall, som tar ungefär en timme att genomföra. Här finns de som riskerar allvarliga ögonskador, för att de går för länge med starr i väntan på operation.
Varje siffra i Sveriges rekordlånga vårdköer står för en människa som fått ställa livet på paus. Men bakom kösiffrorna finns också vårdpersonalen, som belastade av onödigt merarbete får svårt att räcka till.
Hur har ett av världens rikaste länder, som andra länder brukade titta på med avund och beundran, hamnat så snett? Ett svar är att pengarna inte används tillräckligt smart.
Den svenska normaliseringen av vårdköer är unik. En blick på våra nordiska grannar räcker för att se att Sverige hamnat i strykklass.
De flesta partier inser detta, flera av dem gick till val på löften om kortade köer. Men för att löftet ska bli verklighet måste skattepengarna användas smart.
Vårdföretagarna presenterar i dag ett förslag som utgår från just den principen. En ny modell för att avskaffa vårdköerna, som skulle förbättra tillgängligheten i stora delar av den specialiserade vården.
Enligt SKR, Sveriges kommuner och regioner, skulle fem procents kapacitetsökning räcka för att på relativt kort tid beta av vårdköerna. Många av våra medlemmar kan göra mer för att vi tillsammans ska kunna ge medborgarna i hela landet den vård de behöver. Privata vårdgivare, som redan idag arbetar på uppdrag av regionerna, har möjlighet att göra mer för att bidra.
Vi har identifierat ett antal vanliga diagnoser som skulle lämpa sig väl för en nationell, riktad satsning.
Det gäller knä- och höftproteskirurgi, operation för att åtgärda grå starr, framfallskirurgi och viss ryggkirurgi. Dessa åtgärder har gemensamt att köerna är långa och att det finns flera kvalificerade aktörer som har möjlighet att utföra fler operationer.
Vår modell är enkel. Först köper regionerna in fler operationer, från den lediga kapacitet som finns. Därefter ersätter staten regionerna för varje utförd operation. Köerna kortas snabbt och eftersom pengar bara betalas ut för arbete som redan gjorts så slösas inga skattemedel bort i processen.
Med vår modell skulle en kömiljard räcka väldigt långt. Den skulle minska personalens etiska stress, avlasta de hårt pressade akutsjukhusen och frigöra vårdplatser.
Regeringen har både i valrörelsen och under sina snart 500 dagar vid makten tydliggjort sina ambitioner för väljarna: Väntetiderna och vårdköerna ska kortas. Nu måste ni tänka nytt.
Vårt förslag kan ge resultat på kort sikt. I väntan på de långsiktiga reformerna. Då skulle regeringen i valrörelsen 2026 kunna visa att man faktiskt har levererat kortade köer. Och KD slipper svika ett vallöfte.
Våra operationssalar och vår personal är redo. När blir regeringen det?
Antje Dedering, förbundsdirektör Vårdföretagarna
Ida Ingerö, näringspolitisk chef Vårdföretagarna
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.