ÅSIKT

Vi måste agera mot valfusk i svenska val

SD-politiker: Anmälningarna ökade med mer än 100 procent efter senaste valet

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT
Att vi ser en sådan dramatisk ökning av polisanmälningar om valfusk är synnerligen allvarligt då det urholkar medborgarnas förtroende för demokratins viktigaste organ, skriver Matheus Enholm och Angelika Bengtsson.

DEBATT. I dag börjar förtidsröstningen inför valet till Europaparlamentet som går av stapeln den 26 maj. Det svenska valsystemet fungerar i mångt och mycket bra i relation till andra länder men under höstens riksdagsval blev det tydligt att även vi lider av ett demokratiskt underskott inom vissa områden.

Först efter kritik från internationella valobservatörer reagerade regeringen och införde åtgärder. Problemet är att åtgärderna är alldeles för få och verkningslösa. Vi kräver att mer görs för att säkra våra demokratiska val i framtiden.

I ett yttrande från Valprövningsnämnden konstateras att antalet överklaganden i samband med riksdagsvalet 2018 var det största i nämndens historia sedan införandet 1976. Det totala antalet överklaganden landade på hela 723 stycken.

Utöver detta fick även Polisen in cirka 90 anmälningar om valfusk, en ökning på över 100 procent jämfört med riksdagsvalet 2014. Anmälningarna handlade bland annat om stulna valsedlar och urkundsförfalskning vid röstning.

Att vi ser en sådan dramatisk ökning är synnerligen allvarligt då det urholkar medborgarnas förtroende för demokratins viktigaste organ.

För att undersöka incidenter som exempelvis valfusk befann sig för första gången internationella valobservatörer i Sverige från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Detta efter krav från andra länder.

I november släppte de sin rapport från den svenska bevakningen och kritiken var svidande på flera områden. Mest kritik fick vårt valsedelsystem.

I rapporten slår OSSE fast att antalet valsedlar och rutinerna kring dessa i vallokalerna var både problematisk och bristfällig. Att Valmyndigheten tryckte 673 miljoner valsedlar ansågs som ohållbart, både ur ett miljö- och logistikperspektiv. Samtidigt konstaterar OSSE att det i flera vallokaler saknades valsedlar till vissa partier.

De påpekade även att den lagstadgade valhemligheten hotades i och med att placeringen av valsedlarna skedde så pass öppet.

I ljuset av den rätt saftiga kritiken från OSSE reagerade regeringen genom att rösta igenom ett förslag om att avskärma placeringen av valsedlar för att stärka valhemligheten – det är bra men långt ifrån tillräckligt.

Vi har i ett flertal motioner under lång tid föreslagit att alla riksdagspartier delar på en gemensam valsedel. Detta skulle minimera risken för valfusk och försvunna valsedlar. Det skulle även stärka valhemligheten genom att åtgärda problemet med att personer känner sig övervakade när de väljer sina valsedlar.

Utöver detta finns också stora miljövinster med ett system med gemensamma valsedlar. Att trycka hissnande 673 miljoner valsedlar i ett land med strax över 10 miljoner medborgare, varav cirka 7,5 miljoner är röstberättigade, är inte hållbart.

En gemensam valsedel innebär att betydligt färre valsedlar skulle behöva tryckas och transporteras.

I det nuvarande valsystemet räknas också valsedlarna manuellt för hand. Vi anser att detta system är föråldrat och framför allt osäkert. Ett betydligt bättre och säkrare förfarande är att läsa av valsedlarna maskinellt. Ett sådant system skulle även leda till att det preliminära valresultatet kan räknas fram mycket snabbare.

Den slutliga kontrollräkningen bör dock även i fortsättningen göras manuellt.

Dessa förslag röstades dock ned av regeringen och dess stödpartier, nu senast i april, med motiveringen att regeringen fortfarande bereder Valmyndighetens erfarenhetsrapport från valet 2018.

Vi anser att det svenska valsystemets demokratiunderskott är tydligt och redan väl utrett. Därför kräver vi nu handling i stället för fler rapporter för att inte urholka medborgarnas förtroende än mer.


Matheus Enholm, riksdagsledamot i konstitutionsutskottet (SD)
Angelika Bengtsson, riksdagsledamot (SD)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM