Redan less på jobbet? Det går att ändra på

Forskare: Livet skulle inte bli bättre om vi alltid hade semester

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-08-17

Att uppleva meningsfullhet i livet bidrar till att vi mår bättre och lever längre, och ett meningsfullt arbete är en viktig bidragande faktor till denna känsla av meningsfullhet i livet i stort – vi spenderar trots allt en stor del av vår vakna tid på jobbet, skriver debattören.

DEBATT. Sommarledigheten lider mot sitt slut samtidigt som diverse tips och råd på hur man kan hantera stressen eller ångesten med att återgå till arbete börjar dyka upp (till exempel DN igår, Expressen 2019-08-08, och Aftonbladet 2019-07-31).

Men varför uppstår denna skarpa kontrast mellan ledighet och arbetsliv varje gång semestern är slut? Och varför är ledighet så ofta förknippat med det sköna och avslappnade medan vardag är förknippat med stress och motvilja? Vill vi människor, om vi verkligen får välja, allra helst slappa i hängmattan utan några krav, dagarna in och ut?

Jag tippar på att så inte är fallet, utan de flesta av oss skulle i längden lida av en känsla av meningslöshet och apati. Vi människor mår trots allt bra av att sysselsätta oss med något som känns meningsfullt, och oftast ökar känslan av meningsfullhet när vi känner att vi bidrar positivt till något större än oss själva.

Att uppleva meningsfullhet i livet bidrar till att vi mår bättre och lever längre, och ett meningsfullt arbete är en viktig bidragande faktor till denna känsla av meningsfullhet i livet i stort – vi spenderar trots allt en stor del av vår vakna tid på jobbet.

Studier visar på att vi i genomsnitt upplever en känsla av meningsfullhet i arbetet som mer viktig än andra aspekter så som lönenivå, andra belöningar, möjligheter för befordran och arbetsförhållanden.

Snarare än att arbete skulle till sin natur vara något som vi avskyr, och semestern vara det ultimata tillståndet, så är problemet kanske för många att de lider av en känsla av meningslöshet i arbetet. Inte nog med att 10 procent av svenskar upplever sitt arbete som meningslöst.

Om man då lägger till en oro för klimatet, miljöförstöring och växande samhällsklyftor som drabbar fler och fler, känns det nog knappast meningsfullt att återgå till ett arbete som bidrar till ett ohållbart samhälle.

Och det är ju det som många arbetsuppgifter gör, helt enkelt genom att vara del av samhällets ohållbara produktions- och konsumtionsmönster.

Men det finns även en positiv sida till att vara del av en arbetsplats, oavsett vilket. Våra arbetsplatser är nämligen ofta de mest betydande kontaktytorna som vi har gentemot samhället i stort.

Det är kanske därför just på arbetsplatserna som vi faktiskt har en möjlighet att påverka mer än vad vi gör genom våra individuella livs- och konsumtionsval.

På arbetsplatsen har vi nämligen möjligheten att avkräva mer omfattande och strukturella förändringar som kan bidra till större ringar på vattnet. Hur gör vi det?

Det första steget är att fundera på vilka förändringar som behövs på just din arbetsplats, och vilka som är möjliga att genomföra på kort och på lång sikt; det andra steget är att börja prata med kollegorna och på så sätt öka medvetenheten på arbetsplatsen, och kanske engagera fler till förändring; det tredje steget är att ta reda på vem som har makten att genomföra förändringen, kommunicera med dem och avkräva förändring – desto fler du har med dig och desto bättre argument du har, desto mer sannolikt att det blir genomfört.

Att gräva där vi står är en bra början, och våra arbetsplatser står vi på – som tur är – rätt så ofta.

Maria Niemi, forskare i psykologi och hållbar utveckling, samtalsterapeut


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här