Se till att vi orkar – om vi ska jobba längre

Vårdförbundet: Bättre arbetsvillkor måste gå före höjd pensionsålder

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-03-21

Det måste löna sig att ha arbetat ett helt liv med att främja hälsan och livskvaliteten hos Sveriges befolkning, skriver Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet.

DEBATT. Vårdförbundet uppfattar Pensionsgruppens förslag om att höja pensionsåldern redan nästa år som tondövt för hur verkligheten ser ut för dem som arbetar inom hälso- och sjukvården. Denna förändring måste ske i en annan ordning.

Den ökande livslängden hos befolkningen kräver förvisso en höjd pensionsålder för att pensionerna ska gå att leva på, men först behövs rejält bättre arbetsvillkor för att de som arbetar inom hälso- och vården ska orka arbeta heltid fram till 65 år.

Det handlar också om att rätta till lönestrukturen så att utbildning och ansvarstagande lönar sig och att man får en livslön som leder till en bra pension.

Vårdförbundet organiserar barnmorskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor, sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor, som alla är nyckelkompetenser för att hälso- och sjukvården ska fungera. När vi läser om stängda vårdplatser, kriser i förlossningsvården eller vårdköer handlar det om att det är brist på de yrkesgrupper som Vårdförbundet organiserar.

Om vi ska klara av att bemanna vården och omsorgen både nu och i framtiden måste Vårdförbundets medlemmar ha villkor som säkerställer att ännu fler vill arbeta där.

Vår Livslönerapport från 2016 visar att förbundets yrkesgrupper tjänar ungefär 30 procent mindre under ett yrkesliv än yrkesgrupper med jämförbar utbildning och ansvarsnivå. Gapet är en historisk skuld av undervärderade kvinnoyrken som också leder till lägre pension.

Sverige har sämst sjukskötersketäthet i Norden. Det behövs 45 000 fler sjuksköterskor till 2030 för att hamna i samma nivå som våra grannar. Dåvarande Socialminister Annika Strandhäll medgav i Expressen den 21 oktober 2015 att arbetsmiljön måste förbättras inom främst kvinnodominerade yrken innan pensionsåldern kan höjas.

Vi har inte fått någon signal från förbundets 115 000 medlemmar att det har skett någon förbättring sedan dess. Vårdförbundets medlemmar tycker om sina jobb, men kämpar med uppdraget. De får fylla hålen efter kollegor som saknas, hoppa över pauser och tid för egen utveckling och reflektion, ställa in semestrar och springa allt fortare för att inte medborgarna ska bli lidande.

Det fungerar inte hur länge som helst. Samvetsstress och känslan att inte räcka till gör medlemmar sjuka eller får dem att lämna yrken som de egentligen tycker om.

Ungefär samtidigt som Pensionsgruppen presenterade sitt förslag kom också ny statistik från Arbetsförmedlingen över framtidens hetaste yrken, som är heta just eftersom bristen på dem är så stor. Föga förvånande för oss hamnade både barnmorskor och sjuksköterskor på den listan.

Samhället måste ta ansvar för att alla de yrkesgrupper som behövs för att vårt samhälle ska fungera har tillräckligt attraktiva villkor, där livslön och arbetsvillkor gör att fler både vill och kan stanna kvar i yrket längre.

Vi kommer att behöva varenda erfaren barnmorska och biomedicinsk analytiker, varenda röntgensjuksköterska, sjuksköterska och specialistsköterska, och då måste vi säkerställa att de både orkar och är motiverade att arbeta något år till.

Sverige tjänar på att människor får vård i tid när de behöver och att den allmänna hälsan hos befolkningen är god. Det måste löna sig att ha arbetat ett helt liv med att främja hälsan och livskvaliteten hos Sveriges befolkning.

Om vi gemensamt ser till att arbetsvillkoren i hälso- och sjukvården förbättras, kommer fler att vilja jobba längre helt utan Pensionsgruppens ingripande. Gärna höjd pensionsålder – men först rejält bättre arbetsvillkor.


Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet