10 000 jobb hotas om vi låter skogen stå kvar
Skogsindustrierna: Bäst för klimatet och Sverige är att fortsätta på den inslagna vägen
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-03-29
DEBATT. Att avverka eller att inte avverka – det är en fråga som debatteras flitigt när skogens roll i klimatomställningen ska stakas ut.
Frågan ställs på sin spets i diskussionen om hur Sverige ska nå sitt åtagande under EU-klimatlagen LULUCF (Land use, Land use change and forestry) om att öka kolinbindningen i skog och mark med fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2030 jämfört med en historisk referensperiod.
I debatten lyfts ofta att Sverige måste minska avverkningen av skog för att nå det kortsiktiga målet. Skogsindustrierna menar att det är en björntjänst för klimatet och samhället i stort.
Danske Bank presenterade nyligen en analys av konsekvenserna av avverkningsbegränsningar. Den visar att minskad avverkning ger en kortvarig ökning av kolinbindningen, som sedan snabbt förbyts till kraftigt minskande kolinbindning. Samtidigt blir de samhällsekonomiska följdeffekterna enorma.
Var fjärde svenskt sågverk och tio procent av massa-/pappersindustrin skulle få lägga ner vid en avverkningsminskning på 20 procent. Uppemot 10 000 arbetstillfällen, varav de flesta i glesbygd, skulle försvinna.
Det vore förödande för lokalsamhällen och för svensk ekonomi. Men även för klimatet.
Det finns en långsiktig global efterfrågan på träbaserade produkter och material. Minskad avverkningen och produktion i Sverige skulle sannolikt innebära ökning någon annanstans, och där kunna ske med mindre hänsyn till miljö och klimat. Nettoeffekten för klimatet hade då blivit noll.
Med andra ord är det knappast givet att effekten för klimatet som LULUCF-målet syftar till, uppnås enbart genom att passivt låta skog stå. Det är dessutom direkt oklokt sett ur ett bredare och längre hållbarhetsperspektiv.
För Skogsindustrierna är grön tillväxt framtiden. Genom ett tillväxtmål och aktiva skogsbruksåtgärder kan både kolsänkan öka och råvarutillgång för fossilfria produkter för en hållbar klimatomställning möjliggöras. Vi bedömer att en kombination av åtgärder kan ge en tillväxtökning i skogen på 4 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2030 jämfört med ett scenario utan åtgärder. Det handlar bland annat om:
- Kvävegödsling av skog – kan både ge en relativt stor och snabb ökning av sänkan och genomföras med god miljöhänsyn.
- Minskade viltbetesskador – enligt en beräkning skulle kolsänkan på sikt kunna öka med 12 miljoner ton per år om viltbetesskadorna sänktes till de nivåer som lagts fast som nationella mål för viltförvaltningen.
- Återställning av vissa våtmarker – kan på sikt ge betydande minskningar av växthusgasutsläpp och i många fall också bidra till ökad biologisk mångfald.
- Skogsplantering på oanvänd åkermark och åtgärder för att minska utsläppen från betesmarker, åkermarker och bebyggda marker.
Ett tillväxtmål för skogen ska självklart utformas med omsorg för skogens alla värden, inte minst biologisk mångfald. I Skogsindustrins Framtidsagenda 2040 fastlägger vi löften med höga ambitioner både vad gäller ökad klimatnytta och skogar rikare på biologisk mångfald.
Bäst för klimatet och Sverige är att fortsätta på den inslagna vägen och låta ett aktivt skogsbruk, med omsorg om biologisk mångfald, bidra både till ökad kolinbindning och avkastning i form av jobb och välfärd.
Att använda skogen som en regulator för att kompensera fossila utsläpp vore att slå in på en uppenbar återvändsgränd - för såväl klimat som samhälle.
En kunskapsbaserad tillväxtstrategi för skogen kan både bidra till att undvika förluster av arbetstillfällen och skapa bättre möjligheter för en hållbar framtid.
Viveka Beckeman, vd Skogsindustrierna
Emma Berglund, ansvarig för EU och internationella skogsfrågor, Skogsindustrierna
Mårten O Larsson, ansvarig för bioenergifrågor, Skogsindustrierna
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.