ÅSIKT

Våldet mot äldre är vanligare än vi tror

Debattören: Offren känner skam och anmäler sällan förövarna

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: Therese Wiberg
Det är dags att ompröva gamla föreställningar om att äldre inte utsätts för våld. Samhället måste omgående på allvar lyfta denna viktiga fråga, skriver Sven-Erik Alhem.
DEBATT

DEBATT. Våldet går inte i pension. Våld mot äldre i nära relation är ett samhällsproblem, enligt WHO ett folkhälsoproblem, som få vill kännas vid. Förutfattade meningar och brist på kunskap försvårar för äldre brottsutsatta att få den hjälp de har rätt till.

Det är dags att ompröva gamla föreställningar om att äldre inte utsätts för våld. Samhället måste omgående på allvar lyfta denna viktiga fråga.

2017 sökte 2 384 äldre personer, främst kvinnor, stöd hos Brottsofferjouren. Mörkertalet är stort, vi vet att våldsutsatta äldre känner skam och sällan anmäler förövarna.

Vid våld mot äldre i nära relation visar forskning att förövaren i de flesta fall är en nära anhörig. Det är oftast en nuvarande eller före detta partner, men även vuxna barn, barnbarn eller andra närstående.

Att förövaren är en person som brottsoffret känner väl och litar på gör konsekvenserna svårare, då den utsatta är i beroendeställning. Våld mot äldre sker också utanför de nära relationerna, förövaren kan vara omsorgspersonal eller en god man.

Våldet mot äldre tar sig många uttryck. Det handlar om slag och sparkar men också om kontrollerande beteende, elaka kommentarer och sexuella kränkningar. Handlingar som riktas mot vissa funktionsvariationer kan också vara våld, som att avsiktligt flytta föremål hemma hos någon synskadad. Att med hot om våld kräva pengar av äldre släktingar förekommer.

Konsekvenser för den utsatta kan vara såväl fysiska och psykiska som sociala. Konsekvenserna är ofta allvarligare för äldre än yngre personer, enligt Brå:s rapport ”Brott mot äldre. Om utsatthet och otrygghet”. Exempelvis kan en lindrigare misshandel av en äldre person leda till allvarliga skador med mycket lång läkningstid.

Det är vanligt att äldre våldsutsatta känner skam och inte anmäler sin förövare. Till det kommer rädslan för att en konfrontation kan leda till fortsatt, eller förvärrat, våld. För äldre kvinnor är dålig ekonomi många gånger en avgörande faktor som gör det omöjligt att lämna den som misshandlar.

Siffror från Pensionsmyndigheten visar att 15,2 procent av Sveriges äldre kvinnor (65 år och över) har en disponibel inkomst under den relativa fattigdomsgränsen eller gränsen för låg ekonomisk standard. Detta försvårar för många äldre kvinnor att få ett eget boende.

Nu är det dags att samhället lyfter frågan om våld mot äldre i nära relation. Brottsofferjouren har fyra förslag som kraftigt skulle förbättra situationen.

  • Kunskapen om våld i nära relation måste öka och ämnet är därför nödvändigt på fler utbildningar. Från den 1 juli i år blir våld i nära relation obligatoriskt på sju utbildningar enligt den nya utbildningslagstiftningen, bland annat för läkare, jurister och socionomer. Men det räcker inte – samma insatser krävs på vård- och omsorgsutbildningar och inom habilitering. En del i utbildningen måste fokusera på äldre.

  • Forskning kring våld mot äldre i nära relation måste öka. Även statistiken på området måste bli bättre, den är i dag näst intill obefintlig.

  • Sekretessen mellan myndigheter måste mildras. Det är nödvändigt att hälso- och sjukvård, omsorg, polis och socialtjänst kan samverka för att brottsutsatta äldre ska få adekvat stöd och hjälp. Det skulle även förenkla förmedlingen av utsatta till ideella stödorganisationer.

  • Våga se och våga fråga om du tror att någon äldre far illa i sin relation. Våldet är skambelagt och att anmäla exempelvis sitt eget barn kräver stort mod.


Sven-Erik Alhem, förbundsordförande Brottsofferjouren Sverige


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Så här skriver du en debattartikel 00:33
ARTIKELN HANDLAR OM