Läxor är bra – men de ska inte vara för svåra

Fridolin: Hemuppgifterna får inte kräva att föräldrarna kan lika mycket som läraren

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2017-09-27 | Publicerad 2017-09-26

Elever ska inte få läxor som kräver att man har en vuxen i sin närhet som kan ämnet lika bra som läraren, skriver Gustav Fridolin.

DEBATT. Att vara förälder är det största förtroendeuppdrag en kan få. Ändå saknar det helt utbildning och formella kvalifikationskrav. Vi får alla förstå att ta det man fått av erfarenheter, försöka föra vidare det man tycker varit bra, strunta i det andra och göra sitt bästa.

Jag är glad för att vår investering i att studieförbunden ska kunna ge föräldrar verktyg att stödja barnens lärande, det som kallats ”läxhjälp för vuxna”, har väckt så mycket diskussion. Det är nödvändigt att vi pratar om hur vi tillsammans bygger en kultur där vi visar unga att lärande är viktigt. Det kan inte skolan göra själv.

Men, tänker någon, är det inte skolans uppgift att lära barnen det de behöver? Och visst, skolan finns för att alla barn, oavsett föräldrar, ska få med sig kunskaperna för att kunna ta makten över sitt liv. En del föräldrar tvingas i dag slita bara för att barnen ska få det stöd alla har rätt till. Därför anställer vi nu fler speciallärare och bygger ut fortbildningsprogram för att lärare ska ha bättre verktyg att till exempel möta barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Barn är olika.

I andra fall kan vi som föräldrar göra mer. Ta det här med läsning, till exempel. Även för barn utan särskilda svårigheter kan det ta 5000 timmar av läsning för att gå från att staka sig igenom en text till att läsa med flyt.

Vi läser allt mer i skolan, jag är på väg att införa en garanti för att lärare ska kunna sätta in extra stöd till elever i lågstadiet, men det finns inget schema som ensamt rymmer all läsning som krävs.

Vi föräldrar som kan ska läsa mer med våra barn.

Idrottsföreningar och fritidsgårdar samlas med bibliotek och skola för att alla barn ska få upptäcka läsningen.

Okej, säger någon, läsning är väl en sak men det här med läxor – gör det inte bara skolan ojämlik? Riktigt så enkelt är det inte. Det finns dåliga läxor. Elever ska inte alls få läxor som kräver att man har en vuxen i sin närhet som kan ämnet lika bra som läraren.

Att det uppstått en marknad där den som har råd köper läxhjälp visar tydligt problemen. Men att få repetera det man lärt på lektionen – glosor eller multiplikationstabellen – det är bra. Att få med sig en uppgift att klura på, göra en statistisk undersökning i familjen eller en bok hem att läsa likaså.

Vi bygger ut läxläsningen på skoltid, och det är viktigt. Men alldeles oavsett om ditt barn går på en skola som ger läxor, om hen har hunnit med allt i mattestugan innan fritids eller har något kvar, så tar lärandet inte slut för att skoldagen gör det.

Vad en förälder gör är avgörande för hur barnen ser på sitt lärande. Om pappa upprepar ”jag är ingen mattemänniska” är det lätt att barnen tror mattekunskap är något magiskt vissa har och andra inte.

När allt lärande egentligen är sånt som kräver ansträngning för de flesta av oss. Men kan verkligen studieförbunden nå föräldrar? Ja. När vi bygger Sverige som bildningsnation är studieförbunden i hjärtat, med nästan två miljoner deltagare i studiecirklar varje år, ännu fler i kulturverksamhet och en fantastisk förmåga att nå olika svenskar – från den kulturintresserade bokläsaren till han som inte vill lägga ifrån sig gitarren, från den matlagningsintresserade till alla som läser svenska på asylboendet.

Den här insatsen kan handla om allt från traditionella studiecirklar till handfasta råd på webben om hur man motiverar eller tar konflikter, öppna arenor utanför hemmet där barn och föräldrar kan gå tillsammans och lära, matteverkstäder och lästräningstips.

De svenska kunskapsresultaten går åt rätt håll. Ska vi fortsätta uppåt ställer det krav.

Vi vuxna måste visa att det är viktigt med kunskap, odla nyfikenhet och riva barriärer för lärande.

Det gör vi bäst tillsammans.


Gustav Fridolin, utbildningsminister (MP)


Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.