Östersjön töms på fisk med Kullgrens politik
Gustav Hemming: EU-valet blir ett ödesval för strömmingens överlevnad
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-03-07
DEBATT. När fiskeminister Peter Kullgren (KD) vill öka möjligheterna för västkustens monstertrålare att dammsuga Östersjön på fisk har han helt diskvalificerat sig som företrädare för vårt döende innanhav.
I det stundande EU-valet har vi en chans att välja in politiker som står upp mot industrifiskelobbyn och intresserar sig för strömmingens och de lokala kustfiskarnas överlevnad i Östersjön. Låt oss ta den chansen.
Utan fungerande regler för Östersjöfisket är det den som har störst fartyg och därmed kan fiska mest och snabbast som får ta slut på all fisk.
I Östersjön är det ett tjugotal fiskefartyg från västkusten som har monopol. Dessa fartyg är så överdimensionerade att de tillsammans tar upp 95 procent av Sveriges fiskekvot. Fångsten mals sedan ner till fiskmjöl och används som foder till laxodlingar och minkfarmar.
Östersjöfisket är därmed till största delen industriellt och överfisket av sådana proportioner att det marina ekosystemet är akut hotat och strömmingsbestånden är nära kollaps. Allt enligt EU:s kvotsystem.
Samtidigt kämpar de lokala kustfiskarna med allt lägre fångster. De har i dag enbart tillgång till några få procent av sill-, strömming- och torskfisket, trots att deras fiskemetoder är skonsamma och hållbara.
Att EU:s fiskepolitik är ett misslyckande av gigantiska proportioner behöver knappast sägas. Vad gör då våra ansvariga fiskepolitiker åt situationen? EU har trots allt en paragraf som är till för att skydda fiskbestånden mot fullkomlig kollaps – den så kallade femprocentsregeln. Men nu är även den livlinan hotad efter att EU-kommissionen helt oväntat lade fram ett förslag i december om att ta bort paragrafen.
Detta eftersom Peter Kullgren och övriga fiskeministrar nyss tagit beslut om att fortsatt tillåta ett storskaligt fiske i Östersjön, vilket direkt hotade fiskebestånden.
Ministrarna var till och med så ivriga att få bort säkerhetsmarginalen att de ville att frågan skulle snabbehandlas, vilket då hade inneburit att kringgå fiskeutskottet. Tack och lov stoppades snabbspåret, men förslaget ska likväl upp för beslut framöver.
Att EU:s fiskeministrar oroar sig för att den nuvarande fiskepolitiken har för stor felmarginal är skrämmande världsfrånvänt. Nu måste kliv tas i motsatt riktning för att strömmingen ska ha en chans att återhämta sig.
För Östersjöns, strömmingens och våra lokala kustfiskares överlevnad är det avgörande att vi i EU-valet väljer bort politiker som visat sig gå industrifiskelobbyns ärenden, och röstar fram de som bryr sig om vårt innanhav och vill rädda kvar strömmingen i Östersjön.
Till EU-parlamentariker och kandidater med nyvaknat fiskeintresse ger jag därför följande tips:
- Lägg fiskekvoterna väsentligt under ICES:s ”vetenskapligt” framräknade maxkvot, på max 50 procent.
- Stoppa handel med fiskekvoter och tilldela kvoterna i första hand till fiskeföretag i närområdet.
- Snabbutred en kraftig begränsning av det enorma fisket på skarpsill i Östersjön som utgör basen i det skadliga pelagiska trålfisket. De enorma bifångsterna av sill, strömming och torsk som skarpsillfisket ger upphov till riskerar att omintetgöra ansträngningarna att rädda dessa fiskebestånd.
- Skapa rigorösa system för verkliga kontroller av fångsterna och se till att kvoterna följs.
- Inför omfattande geografiska och tekniska begränsningar av det ohållbara industrifisket med jättetrålare.
Om du menar allvar, EU-parlamentariker eller kandidat i EU-valet, sätt dig i EU:s fiskeriutskott, och gå till botten med misslyckandet innan det är för sent.
Gustav Hemming, klimat- och skärgårdsregionråd i Region Stockholm (C)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.