Fredsrörelsen måste inse att vapnen behövs

Debattören: Dags att acceptera att kriget i Ukraina har brutit ut

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2023-02-23

Fredsrörelsens stöd för fred och frihet i Ukraina ekar tomt, eftersom man i realiteten motsätter sig själva grundförutsättningen för landets rätt till självförsvar — det militära stödet, skriver Jonathan Demner.

DEBATT. Inför årsdagen av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina planerar den svenska fredsrörelsen en demonstration mot kriget, till stöd för fred och frihet i Ukraina.

I inbjudan till manifestationen uppmanas deltagarna att stå upp mot Rysslands krig och kräva fred för Ukrainas folk.

Men fredsrörelsens ord ekar tomma, eftersom de i realiteten motsätter sig själva grundförutsättningen för Ukrainas rätt till självförsvar — det militära stödet till landets kamp mot Rysslands hänsynslösa krig. I och med årsdagen den 24 februari, då de ryska krigsbrotten pågått i ett helt år, bör denna ståndpunkt omprövas.

Fredsrörelsen har uttryckt stöd för det ukrainska folkets kamp och erkänner landets rätt att försvara sig i enlighet med FN-stadgan.

Samtidigt har de kategoriskt kritiserat besluten att stödja Ukraina med militära resurser.

Detta eftersom ”mer fokus behöver riktas mot alternativen till militära medel” (Svenska Freds, hämtat 8 februari 2023). Det innebär i praktiken ett stöd utan betydelse eller substans, eftersom de alternativa medel som fredsrörelsen efterfrågar (diplomati, medling och sanktioner) inte har haft nämnvärd påverkan på Rysslands ambition att erövra Ukraina under det år som kriget pågått.

På så sätt underminerar fredsrörelsen det ukrainska folkets rätt att försvara sig mot Rysslands brutala angrepp.

Den slovenske marxistiska filosofen och kulturkritikern Slavoj Zizek ådrog sig stor uppmärksamhet när han i en artikel tre månader efter Rysslands invasion förordade ett starkare Nato till stöd för Ukraina.

I artikeln, med titeln ”Pacifism är fel svar på kriget i Ukraina” lyfter Zizek fram att kriget inte primärt handlar om Ukraina utan bör ses som Vladimir Putins brutala försök att omstöpa hela den geopolitiska situationen till Rysslands fördel.

Mot denna bakgrund är skenbart pacifistiska argumentet om att militärt bistånd till Ukraina göder det militär-industriella komplexet irrelevanta, menar Zizek.

När Svenska Freds rapporterar kritiskt om att ”den svenska och globala vapenindustrin går på högvarv” (8 januari 2023) som en reaktion på Rysslands aggression är det svårt att inte lyssna in till Zizeks kritik.

Även för den pacifist som i andra fall ställer sig kritisk till militär uppbyggnad och tveksamma vapenexportaffärer ter sig fredsrörelsens argument vila på alltmer skakig grund.

I ena vågskålen ligger dess principer om att inte bidra till militär upprustning, i den andra Ukrainas enorma lidande som ökar för varje dag som Rysslands invasionskrig pågår och de vidare förödande konsekvenserna för säkerhetssituationen i området.

Dessa överväganden är inte obetydliga. Med en grumlig underbyggnad kan även en välmenande utgångspunkt leda fram till felaktiga slutsatser.

Ett bra exempel är Gudrun Schymans uttalanden om att Ukraina bör ”kompromissa med Ryssland” för att nå en fredsuppgörelse. Även om målet är eftersträvansvärt — ett slut på kriget i Ukraina — är de medel som förespråkas — att förbise Ukrainas och i förlängningen Europas suveränitet och territoriella integritet — oacceptabla.

Det vore en eftergift till den ryska regimens expansionism och krigsbrott.

På samma sätt riskerar fredsrörelsens argument att låta sig lånas av aktörer med dolda agendor så länge den inte förbehållslöst ställer sig bakom Ukrainas rätt till motstånd.

Kanske är det inte fredsrörelsens fel. Författaren, filosofen och pacifisten Aldous Huxley skriver i en essä från 1936 att: ”Pacifister må ha den bästa viljan i denna värld, men de kommer ha väldigt små möjligheter att bota sjukdomen när den väl har brutit ut. Därför behöver de medan det ännu finns tid, göra allt i sin makt för att hindra sjukdomen från att bryta ut”.

På samma sätt behöver fredsrörelsen i dag acceptera att kriget har brutit ut, och göra allt i sin makt för att det inte förvärras ytterligare. Fredsrörelsen måste stå upp för Ukrainas rätt att försvara sig, även om det kräver en omvärdering av tidigare ståndpunkter om vapenexport.


Jonathan Demner, säkerhetspolitisk rådgivare och tidigare medlem i Svenska freds- och skiljedomsföreningen


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.