I Sverige är det fritt fram för stöldligorna

Debattören: Utförseln av stulna båtmotorer måste stoppas

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-04-21

Sverige har många fritidsbåtar per invånare och är i en klass för sig när det gäller båtmotorstölder. Inget annat land i Europa har drabbats lika hårt av båt- och motorstölder, skriver Christer Eriksson, Ordförande Svenska Båtunionen (SBU)

DEBATT. När Sveriges båtägare lyfter på presenningarna och börjar vårrusta sina båtar är båtmotortjuvarna redan igång. De stöldligor som härjar i båtklubbar och hamnar vet att det är både enkelt och i stort sett riskfritt att föra ut stöldgods ur Sverige.

År efter år stjäls cirka 2 000 utombordsmotorer från svenska båtar. De flesta exporteras snabbt ut ur landet utan att myndigheterna ingriper. Eftersom det inte är förbjudet att föra ut stöldgods ur Sverige gör inte myndigheterna något, trots att de förstår vad som händer.

Kostnaden på 200 till 300 miljoner kronor per år får båtägarna stå för via försäkringspremierna. Sverige har blivit ett smörgåsbord för utländska stöldligor och båtägarna står för en stor del av notan.

Under de tre första månaderna 2019 stals 441 båtmotorer i Sverige, jämfört med 368 förra året. Under hela 2018 stals 2 450 båtmotorer i hela landet, enligt polisens statistik. Med ett genomsnittligt inköpsvärde på närmare 100 000 kr handlar det om stora belopp.

För den enskilda båtägaren innebär detta problem och betydande kostnader. Den som drabbas av stölder flera gånger kanske tappar sugen och slutar med båtlivet.

Sverige har många fritidsbåtar per invånare och är i en klass för sig när det gäller båtmotorstölder. Inget annat land i Europa har drabbats lika hårt av båt- och motorstölder.

Anledningarna är flera, men främst de svaga gränskontrollerna.

De motorer som stjäls är ofta på 70 till 100 hästkrafter. De är lätta att bära för en tjuv och har ett högt marknadsvärde. Men det finns exempel på att tjuvar stjäl motorer på 300 hästkrafter eller mer.

Stölderna följer samma mönster år efter år. Efter en försiktig vår nås en topp i början av augusti för att därefter mattas av. Därefter kommer en ”slutspurt” under hösten när båtarna åter står på land och motorerna är servade inför vintervilan. Allt enligt polisens statistik.

Värst utsatta är skärgårdskommunerna i Stockholm samt Göteborg, men båtägare i hela landet drabbas. De enda som klarar sig lite bättre är båtägarna i Norrland eftersom det är mycket längre att köra till gränsen därifrån.

Stölderna av båtmotorer följer samma mönster som tillgrepp av traktorer, motorcyklar, handverktyg och annat som är lätt omsättningsbart. Först sker en rekognosering, därefter kommer tjuvarna som även transporterar stöldgodset till ett mellanlager. Sist kommer transportören som tar varorna ut ur landet. Processen sker oftast via hamnarna med anslutning till Polen eller Baltikum.

Flera domar har bekräftat att båtmotortjuvarna främst kommer från Litauen, Vitryssland och Rumänien. Enligt båtmotorföretag har de svenska stölderna blivit så omfattande att över hälften av nyförsäljningen av båtmotorer i vissa länder består av stöldgods från Sverige.

Vad görs då för att stoppa de många stölderna?

Båtägarna är oftast garderade med GPS-spårsändare, de har märkt sina motorer och registrerat dem i register som används av myndigheter i hela Europa. Båtklubbsmedlemmarna övervakar sina hamnar och båtar regelbundet genom Båtsamverkan, som är ett mycket effektivt sätt att hålla tjuvarna borta.

Svenska Båtunionen med 170 000 båtägare som medlemmar har länge hävdat att lagarna måste ändras för att få stopp på båtmotorstölderna. Vi har tillsammans med branschorganisationen Sweboat uppvaktat riksdagens fritidsbåtsnätverk för att belysa hur viktig den här frågan är.

Men det behövs fler åtgärder, främst från politikerna.

  • Tullen behöver utökade befogenheter och ändrat regleringsbrev för att prioritera kontroll av utförsel av stöldgods. I dag riktas Tullens resurser till cirka 98 procent på inkommande trafik vid gränserna. Kvar blir knappt två procent för kontroll av utgående gods.
  • Ändra lagen så att utförsel av stöldgods blir ett smugglingsbrott. Då kan Tullen använda tvångsmedel. Att införa utförselkontroll stöds av 99,55 procent av båtägarna, enligt försäkringsbolaget Svedeas båtlivundersökning 2019.
  • En granskning av Riksrevisionen (april 2019) visar att tolv myndigheter i flera år har lagt omfattande resurser på att bekämpa organiserad brottslighet. Granskningen visar att regeringens styrning har varit otydlig och utan samordning. En ökad samordning mellan myndigheterna vore bra.

EU:s princip om fri rörlighet för varor inom unionen är mycket viktig att upprätthålla. Men inte till priset av massor av stölder varje år med de kostnader och obehag som detta innebär för medborgarna.

Bäst är att bestämma sig för att det inte är OK att föra ut stöldgods.


Christer Eriksson, ordförande Svenska Båtunionen (SBU), en riksorganisation för cirka 900 båtklubbar i hela Sverige.


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.