Det måste bli svårare att använda illegal tv

Internetoperatörer och film- och tv-branschen: Drygt en miljard kronor hamnar hos kriminella varje år

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2023-12-06

600 000 svenskar har tillgång till de illegala tv-abonnemangen. Att göra det svårare att använda de olagliga tv-tjänsterna är nyckeln. Reklamen i sociala medier måste få ett stopp, skriver 12 chefer i internet-, film- och tv-branschen.

DEBATT. Aftonbladet beskriver i en artikel den grova organiserade brottslighet som kontrollerar försäljningen av illegala tv-abonnemang i Sverige.

En färsk rapport från Mediavision visar att den illegala försäljningen omsätter drygt en miljard kronor. En hisnande summa som går rakt ned i fickorna på den organiserade brottslighet som nu nått systemhotande nivåer i Sverige.

Nu krävs snabba och effektiva åtgärder. Bland annat är det orimligt att olagliga tv-abonnemang marknadsförs i stor skala på sociala medier, vilket bidragit till att över en halv miljon svenskar hittat till de illegala tjänsterna.

 

Skatteverket presenterade nyligen en granskning av försäljning av illegala TV-abonnemang, som redan resulterat i ett åttiotal utredningar. Det är ett välkommet första steg. Men för att komma till roten av problemet krävs betydligt mer.

Som Skatteverkets utredning visar är den grundläggande drivkraften bakom brottsutvecklingen viljan att tjäna enkla pengar. För att lyckas skapas alltmer avancerade brottsupplägg – på det här området och på andra.

Nationellt bedrägericentrum, NBC, visar i sin kartläggning att nästan hälften av de som misstänkts för skjutvapenbrott också varit misstänkta för olika typer av bedrägeribrott. Från polisen och regeringskansliet hörs starka varningssignaler om hur olika typer av brottslighet hänger samman.

 

Hans Brun, analytiker på polisens operativa avdelning (NOA), beskriver i SvD bedrägeribrottsligheten som en förhållandevis ”riskfri kriminell aktivitet”. Straffen är låga och intäkterna är höga. I kölvattnet stärks maffialiknande strukturer. 

Att knäcka den kriminella ekonomin är därför ett av de viktigaste och effektivaste sätten att angripa organiserad brottslighet.

 

Alla delar av näringslivet måste snabbt stärka arbetet mot den framväxande systemhotande kriminaliteten. Det är också anledningen till att vi i de kreativa näringarna och i telekomsektorn har börjat samarbeta och vi har ingått en branschöverenskommelse för att underlätta att upphovsrättsintrång lagförs snabbare.

Det vi har gjort har tagit oss en bit – men det är långtifrån tillräckligt för att skruva åt den kriminella intäktskranen.

 

Enligt Skatteverket har 600 000 svenskar tillgång till de illegala tv-abonnemangen, en av de allra högsta nivåerna i EU. Många är sannolikt helt ovetande om vilken roll den här typen av bedrägeri spelar för den organiserade brottsligheten.

Vad som kan framstå som en oskyldig lösning för att enkelt få ett brett film- och tv-utbud till ett lägre pris, kan alltså vara finansiering av samhällshotande organiserad kriminalitet.

 

Vi kommer nu att intensifiera vår dialog med politiken och polisen om behovet av nya verktyg.

Att göra det svårare att använda de illegala tv-tjänsterna är nyckeln. Reklamen för olagliga tv-tjänster i sociala medier måste få ett stopp.

Ytterligare ett viktigt steg är att informera allmänheten om att det som kan se ut som attraktiva tjänster i själva verket drivs av brottssyndikat. Brottslighetens omfattning gör också att polisen måste prioritera dessa ärenden högre – ett krav vi kommer att ställa till den nya rikspolischefen.

 

Att se enorma summor från sannolikt ovetande svenska familjer finansiera brottsliga upplägg utan att agera med kraft är orimligt. En miljard bara från falska tv-abonnemang måste få ett slut.

Hela samhället måste mobiliseras för att kapa de intäktskällor som i förlängningen riskerar att sätta vapen i händerna på unga. På det sättet kan vi ta nödvändiga steg för att minska de allvarliga systemhot som den organisade brottsligheten innebär för vårt land.


Anders Olsson, vd, Telia Sverige
Bjørn Ivar Moen, vd, Telenor Sverige
Hendrik de Groot, chef konsumentaffären, Tele2
Eva Hamilton, ordförande, Film & tv-producenterna
Peter Fornstam, ordförande, Sveriges biografägareförbund
Pia Grünler, ordförande, Sveriges filmuthyrareförening
Jørgen Madsen Lindemann, vd och koncernchef, Viaplay group och tf vd, Viaplay group Sverige
Jonas Gustafsson, vd, Allente group
Christina Sulebakk, general manager nordics, Warner Bros. Discovery
Stian Løland, vd, Nordic content protection
Sara Lindbäck, jurist och medgrundare, Rättighetsalliansen
Mathias Berg, vd, TV4

 

Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

 

Följ ämnen i artikeln