Skydda gränsen – vi behöver värnplikten
Debattörerna: Yrkesarmén har misslyckats – bara en allmän värnplikt kan försvara hela Sverige
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2017-01-13
DEBATT. Utredningen om Försvarsmaktens personalbehov har sänts ut på remiss. Bristerna i personalförsörjningen är väl kända. De är en följd av riksdagsbeslutet 2009 att med voteringssiffrorna 153 mot 150 avveckla värnplikten. Rekryteringen till den yrkesarmé som skulle träda i stället har misslyckats.
Det förslag som nu ligger på bordet innebär ingen ändrad uppbyggnad av försvaret. Yrkesförsvaret ska kompletteras med pliktpersonal, men av varje årskull på cirka 100 000 av bägge könen ska endast 10 000 mönstra och av dem 4 000 tas ut för militär grundutbildning i syfte att fylla luckor i organisationen. De 4 000 ska vara särskilt motiverade för uppgiften.
Det rör sig med andra ord inte om ett på medborgerlig plikt baserat system där försvaret av det egna landet är en självklar medborgerlig skyldighet.
Sverige har i dag ett begränsat tröskelförsvar, baserat på ett fåtal arméenheter (två brigader), flyg, ubåtar och ytfartyg. Uppgiften är att verka avskräckande. Tanken är att tröskeln ska vara så hög att angrepp inte lönar sig.
En svaghet i denna strategi är att hela Sverige inte kommer att kunna försvaras. Ett territorialförsvar, där varje angrepp ska kunna mötas, oavsett mot vilken del av landet det riktas, kan aldrig etableras inom ramen för den nuvarande eller föreslagna ordningen. Ett yrkesförsvar för territoriellt försvar av hela landet, med komplettering av pliktuttagna, skulle bli orimligt dyrt. Inget land har ett territorialförsvar baserat på en yrkesarmé.
Territorialförsvar kräver ett återupprättande av den allmänna värnplikten. Då finns den numerär, den uthållighet, den folkförankring och den geografiska spridning som behövs för att ingen del av landet ska behöva utlämnas åt en angripare. Hemvärnet, som är en frivilligorganisation, kan aldrig fylla den funktionen, men är naturligtvis ett viktigt komplement.
Allmän värnplikt är utan tvekan det mest kostnads- och rekryteringseffektiva bemanningssystem som finns. Finland har klokt nog behållit sitt territorialförsvar med allmän värnplikt och kan snabbt mobilisera 230 000 man.
I försvarsmaktens perspektivplan för det framtida försvaret kalkylerar man med att del av det svenska territoriet kan komma att besättas av en angripare, till exempel för att upprätta brohuvuden i syfte att komma före en motståndare, destabilisera landet eller bedriva hybridkrig. Sådana hot kan inte avvärjas endast med ett tröskelförsvar. Utredningens förslag är att lita till hemvärn och formeringen av en ny lokalstyrka med uttag av 1 000 personer per år. Med Sveriges vidsträckta territorium är detta helt otillräckligt.
Allmän värnplikt har stort stöd inom befolkningen. Den stärker försvarsviljan. Utredningen tonar dock ned sambandet och varnar för att allmän värnplikt skulle kunna få en motsatt effekt. Man hänvisar även vagt till utländska erfarenheter.
Det svenska folket ser med oro på att Sverige inte har återinfört allmän värnplikt. Stödet för värnplikten ligger stadigt på mellan 60 och 70 procent. Och enligt den senaste DN/Ipsos-mätningen ställer sig en majoritet även bakom ökade försvarsutgifter.
Vi behöver metodiskt bygga upp en folkligt förankrad försvarsmakt. Allmän värnplikt bör därför gälla för både män och kvinnor. Alla måste emellertid inte göra vapentjänst. Det finns andra funktioner inom totalförsvaret som måste besättas.
En väsentlig effekt av allmän värnplikt är att den stärker känslan av gemensamt ansvar inom befolkningen, stärker medborgarandan, och att den förbättrar den civila beredskapen, möjliggör integration av nya svenskar och bidrar till kontakter och förståelse mellan olika grupper i det svenska samhället.
En annan effekt är att den förhindrar att Försvarsmakten blir en isolerad maktfaktor, föga förankrad i samhället.
Sverige behöver både ett tröskelförsvar och ett territorialförsvar. Det senare kommer inte att lyckas utan en återinförd allmän värnplikt. Det steget bör tas redan nu. Försvarsuppbyggnad tar tid och får inte vara beroende av tillfälliga hotbilder eller säkerhetspolitiska konjunkturer.
Lars-Gunnar Liljestrand, en av utgivarna av alliansfriheten.se
Thage G Peterson, tidigare försvarsminister och riksdagens talman (S)
Häng med i debatten och kommentera artikeln – följ Aftonbladet Debatt på Facebook.