ÅSIKT

En omöjlig villadröm – ändra på flyttskatten

Debattören: Inlåsningseffekter som skadar bostadsmarknaden

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Foto: TT
För den som vill flytta till en mindre bostad är det ofta ekonomiskt ofördelaktigt att lämna sitt hus. Underlåtenheten att inse och ta tag i problemen har skapat inlåsningseffekter som skadar bostadsmarknaden, skriver debattören.

DEBATT. Hälften av alla svenska lägenhetsboende skulle hellre vilja bo i en villa eller radhus. Men dagens bostadspolitik omöjliggör denna dröm. De flyttkedjor som naturligt bör finnas på bostadsmarknaden, lyser i dag med sin frånvaro.

Det har blivit allt svårare såväl för äldre att lämna det stora huset som för barnfamiljer att flytta till villa eller radhus. Faktum är att en av tre villaägare över 60 år skulle vilja lämna sitt hus för en lägenhet och omvänt skulle 70 procent av 30- till 40-åringarna i lägenhet vilja bo i hus.

När flyttkedjorna mellan villa- och lägenhetsmarknaderna inte fungerar, ökar både trögrörligheten och bostadspriserna. I dag anser en av fyra lägenhetsboende att de har låga eller mycket låga möjligheter att flytta till ett radhus eller villa.

Vid förhandlingarna kring januariöverenskommelsen fanns möjligheter för politikerna från S, Mp, C och L att få fram blocköverskridande reformer för en fungerande bostadsmarknad.

Även om problemen finns beskrivna i det kända 73-punktsprogrammet, saknas samtidigt tillräckliga åtgärder för att komma till bukt med rörligheten på bostadsmarknaden. Inte minst mellan hus och lägenhet.

För den som vill flytta till en mindre bostad är det ofta ekonomiskt ofördelaktigt att lämna sitt hus. Underlåtenheten att inse och ta tag i problemen har skapat inlåsningseffekter som skadar bostadsmarknaden.

Ett stort problem för både yngre och äldre är flyttkostnaderna, vilka ökat rejält under de senaste åren. Det är en konsekvens av flyttskatten och ökade låne- och amorteringskrav.

I en undersökning med över 10 000 svarande som Mäklarhuset genomfört under juni månad, svarar över hälften av de lägenhetsboende mellan 30 och 40 år att kostnaderna utgör ett stort eller mycket stort hinder för att flytta från sin nuvarande bostad till en ny. På samma gång är det en av tre villaägare över 60 år som anser att kostnaderna utgör ett stort flytthinder.

Vi föreslår därför en diskussion kring två primära åtgärder för att säkerställa bättre flyttkedjor och stävja inlåsningseffekterna:

Reformera flyttskatten i sin helhet: För att på ett bättre sätt öka möjligheten för att använda de bostäder som redan finns, alltså öka nyttjandegraden av det befintliga beståndet – behöver flyttskatten reformeras i sin helhet.

Det bör innebära en minskning eller borttagning av reavinstskatten och möjlighet att göra uppskov även för den som flyttar till något billigare. För att på så sätt skapa incitament för äldre att lämna över sitt hus till nästa generation.

Vi välkomnar att problemen lyfts och den planerade förändringen av flyttskatten, där räntan på 0,5 procent för uppskovsbeloppet ska avskaffas, men det kommer inte på något sätt skapa tillräckliga incitament för att öka rörligheten på bostadsmarknaden. I sammanhanget ger det enbart marginella vinster.

Säkerställa attraktiva boenden för villaflyttare: För att villaboende ska kunna flytta behöver det finnas också finnas ett utbud som matchar efterfrågan. Även om det har byggts mer än på länge, är det uppenbart att det saknas ett utbud som matchar villaflyttarens efterfrågan: 30 procent av villa- och radhusboende anser att utbudet på bostadsmarknaden matchar deras behov dåligt eller mycket dåligt. Vår undersökning visar också att faktorer som storlek, uteplats och garage är särskilt viktiga för de som vill flytta till lägenhet.

En välfungerande bostadsmarknad innebär att det är möjligt att både flytta till och från hus. För att säkerställa detta är det dags för våra beslutsfattare att lägga till en ny punkt i sin överenskommelse om en villareform för Sverige.


Erik Wikander, vd Mäklarhuset


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

ARTIKELN HANDLAR OM