Sverige är på väg att bli en auktoritär stat
Advokaten Thomas Olsson: Åtgärderna kommer att kunna användas mot andra än gängkriminella
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-10-15
DEBATT. Dagens kriminalpolitik bygger på två ben, att öka repressionen och övervakningen i samhället och att inskränkningarna av rättigheterna endast drabbar andra än en själv.
Omfattningen av inskränkningarna har nu nått en sådan nivå att den demokratiska rättsstaten håller på att undermineras.
Om utvecklingen ska vändas, krävs en förändring av synen på kriminalpolitiken som en del av migrationspolitiken – och en mer genomtänkt kriminalpolitik som inriktas på orsakerna till brottsligheten och som är en del av det samhälle vi vill bygga för framtiden.
Sedan Sverige drabbats av en eskalerande våldsvåg av tidigare sällan skådat slag, har det genomförts och framförts ett antal förslag på åtgärder för att få bukt med problemet.
Det handlar om förbud mot organisationer, preventiv användning av tvångsmedel, utökad kameraövervakning, avläsning av registreringsskyltar, ansiktsigenkänning och liknade åtgärder som avser att öka övervakningen och repressionen i samhället.
Till det kommer även det så kallade Chat control som ger möjlighet att skanna av all kommunikation på sociala medier och krypterade meddelande för att sedan göra dem tillgängliga för myndigheterna.
Ett av de avgörande argumenten, förutom att hänvisa till andra länders lagstiftning, för att genomföra åtgärderna är att de brottsbekämpande myndigheterna, polis och åklagare, säger att de behöver verktygen för att kunna förhindra och klara upp brotten.
Det förefaller finnas en påtaglig majoritet för åtgärderna bland såväl politiker som opinionsbildare och, förmodligen, även hos allmänheten.
Rubrikerna talar om inhemsk terrorism, krigszoner och hur de kriminella gängen tar över mer och mer samtidigt som polisen förefaller stå maktlösa inför situationen.
I en sådan tidsanda är det inte förvånande om människor i allmänhet känner sig otrygga och rädda och därför beredda att acceptera inskränkningar i de grundläggande rättigheterna. Särskilt om det aviseras att den ökade repressionen inte kommer att drabba den som inte har något att dölja, utan andra grupper av människor avskilda från majoriteten.
Faktum är att samma diskussion förekom i samband med att terroristlagstiftningen infördes och utvidgades under detta sekels första årtionde. Då motiverades inskränkningarna i de grundläggande rättigheterna med hotet från grupper som Al-Qaida och Islamiska staten.
Lagstiftningen var visserligen formulerad så att den kunde träffa många fler än terrorister, men det försäkrades att den endast skulle tillämpas på just islamistiska terroristgrupper.
Varje ifrågasättande av den här sortens lagstiftningsteknik bemöttes med att misstänkliggöra budbäraren för att gå terroristernas ärenden.
När Al-Qaida och Islamiska staten sedermera besegrats höjdes snart röster för att tillämpa terroristlagarna på inhemska kriminella individer. Den organiserade brottsligheten döptes om till inhemsk terrorism och hänvisningarna till islamiska jihadister som tidigare motiverat inskränkningarna av rättigheterna var bortglömda.
En liknande utveckling kan förväntas när det gäller de nu aktuella åtgärderna.
Nyhetsbyrån Reuters publicerade den 10 augusti 2023 en undersökning som visade att flera länder i Europa, däribland Tyskland och Frankrike, börjat tillämpa åtgärder som bland annat preventiv avlyssning, frihetsberövande i förebyggande syfte, spårning med gps och förbud mot organisationer mot miljöaktivister som genomfört protestaktioner genom att till exempel limma fast sig på motorvägar.
Att även Sverige kan komma att gå i den riktningen framgår av en debattartikel i Aftonbladet den 23 september 2023 av de moderata politikerna Fredrik Kärrholm och Dennis Wedin.
Med hänvisning till den pågående översynen av straffrätten vill artikelförfattarna använde de skärpta straffen och utökade möjligheterna till häktning på de som deltar i organisationen Återställ våtmarkernas vägblockader.
Polisen bör helst kunna ingripa ”förbyggande”, vilket inte kan syfta på annat än att använda de preventiva tvångsmedel som införts under förevändning att polisen behöver verktygen för att komma åt gängkriminaliteten.
I det uppskruvade tonläge som präglar den kriminalpolitiska debatten i dag är det lätt att glömma bort två saker.
För det första kan varje åtgärd sedd för sig kanske framstå som ett mindre ingrepp i den personliga integriteten, men sett till helheten ger de nu genomförda och föreslagna åtgärderna möjligheter för staten att kartlägga en individs liv och tillvaro in i minsta detalj.
För det andra kommer ingreppen att finnas kvar även efter det att de som driver på våldsvågen fängslats eller själva dödats.
I en framtid finns det möjlighet att använda de repressiva åtgärderna mot andra grupper och under andra politiska förhållanden. Det är då dagens inskränkningar i rättigheterna gör det möjligt att förbjuda och fängsla obekväma utomparlamentariska grupper och låsa in 15-åringar på livstid.
Den sammanlagda effekten av de ingrepp och begränsningar av våra rättigheter som gjorts och planeras har nu nått en kritisk massa som utgör ett embryo till en auktoritär stat.
Sverige står inför ett vägval och ska det vara möjligt att välja den demokratiska rättsstaten måste den närmast symbiotiska koppling som sker i dag mellan kriminalpolitik och migrationspolitik brytas.
De kriminalpolitiska åtgärderna måste i högre grad kopplas till brottslighetens orsak i stället för att höja straffen och skicka ut militären på gatorna.
Thomas Olsson, advokat
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.