Troféjakten på svenska björnar är inte rimlig
Debattören: Det är någonting som inte stämmer
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-08-26
DEBATT. I måndags stod en rad troféjägare från runtom världen redo när den svenska licensjakten på 649 björnar startade.
En fälld björn betingar en prislapp på uppemot 150 000 kronor hos jaktföretag och utländska jägare är beredda att åka långt för denna eftertraktade trofé.
Björnen jagas för att skydda rennäringen och 73 björnar har redan skjutits under vårens skyddsjakter, många av dem från helikopter.
Men i Gävleborg, som har tilldelats 140 björnar under licensjakten, finns normalt inga renar utom extrema väderår då de temporärt flyttas ner. Här kan man undra ifall det finns andra orsaker att jaga björn, såsom skydd av tamboskap, men så är inte fallet då endast 11 får och getter blivit fällda av björn summerat i hela landet under 2022.
För att kunna motivera björnjakt i län där renar sällan förekommer, talar man om orsaker som skador på höbalar och bikupor. Det är någonting som inte stämmer.
Enligt studier råder det stor obalans i Länsstyrelsernas viltförvaltningsdelegationer, där besluten om jakten fattas.
Många handläggare på viltenheterna är dessutom jägare och inte sällan medverkande i företag inom jaktturism, vilket ökar risken för felaktiga och jäviga beslut. Det vore rimligt att införa jävsprövning för delegationerna och att låta biologer och etologer fatta besluten i stället för dem som har egenintresse i jakten.
Den senaste inventeringen av björn skedde 2017 och enligt denna kommer vi i år skjuta 25 procent av björnstammen. Vi vet inte hur många björnar det finns i Sverige i dag och det innebär att det mycket möjligen kan vara en ännu större andel som ska skjutas.
Dels för den illegala jaktens mörkertal, men också för att björnarnas beteende förändrats. En studie i Nature konstaterade att björnmammor börjat gå med sina ungar i 2,5 år i stället för 1,5 år. Forskarna drar slutsatsen att detta har skett för att det inte är tillåtet att jaga honor som går med ungar och att björnarna, på något sätt, har lyckats inse detta.
Enligt senaste uppdateringen av SLU:s Artlistan är björnstammen ”nära hotad”. Att vi tillåter en sådan stor jakt på ett djur som ligger i riskzon och som vi dessutom inte vet hur många vi har kvar av, är obegripligt.
För björnarna blir detta en ytterst plågsam period på året. SVT rapporterade tidigare att jaktturister ofta är dåligt förberedda och därmed skadeskjuter björnen.
Dessutom sker årligen regelbrott. Enligt SVA dödades minst 35 unga björnar 2022, trots att björnungar inte får skjutas. Av djuretiska skäl får inte heller honor som har medföljande ungar skjutas, ändå konstaterade SVA att minst nio honor hade varit digivande vid dödstillfället 2022. Vidare lämnas björnungar, som sett sin mamma skjutas, att svälta.
Björnarnas chans att undkomma människans jaktmetoder och teknologi förefaller obefintlig. Jägarna får använda sig av lösa hundar med GPS och kamera samt åtling (matning) för att locka till sig björnarna.
Sedan den 1 augusti får även halvautomatiska vapen brukas, något som Polisen upprörts över.
Jag anser att Naturvårdsverkets delegering av beslut kring licensjakt till de lokala länsstyrelserna bör återtas. I en värld av fallerande fauna och biologisk mångfald har vi inte råd att chansa med viltpopulationer. Vi bör därför bordlägga kommande björnjakt och utreda livskraften i den nuvarande populationen.
Vi bör också se över reglerna kring jakten som just nu endast verkar syfta till dubiösa verksamheter som troféjakt, något som fler och fler länder förbjudit och som Sverige i högsta grad, också bör lägga till historien.
Misha Istratov, vd på Elithus, samhällsdebattör och oberoende utredare av rovdjursfrågor
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.