Trenden bruten – nu röstar allt färre unga
Ny rapport från MUCF: Minskningen kopplad till unga med utländsk bakgrund
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-03-19
DEBATT. För första gången på 20 år minskar valdeltagandet bland unga mellan 18 och 24 år i Sverige. Det finns också stora skillnader i valdeltagande mellan olika grupper av unga både i val till riksdagen, och till region- och kommunfullmäktige.
Bland unga med svensk bakgrund syns ingen minskning i valdeltagande. I stället är förklaringen att unga med utländsk bakgrund röstar i allt lägre utsträckning. I den gruppen minskade valdeltagandet med hela tio procentenheter mellan 2018 och 2022 års val till riksdagen.
En ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, visar också att ungas valdeltagande varierar starkt beroende på var de bor. I områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar röstar 91 procent av de unga medan det endast är 64 procent i områden med sämst förutsättningar.
Det finns även skillnader mellan ungas valdeltagande i olika delar av landet. Flera kommuner i södra Sverige har högst valdeltagande bland unga medan flera kommuner i norra Sverige har lägst valdeltagande.
I exempelvis Lomma, Lund och Öckerö röstar mer än 90 procent av unga jämfört med Södertälje och Haparanda där färre än 70 procent av de unga röstar.
Rapporten visar att alla unga inte har lika goda förutsättningar att vara delaktiga i demokratin. Det strider mot målet för ungdomspolitiken om att alla unga ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen.
Dessa skillnader är oroande och kan minska ungas tilltro till demokratin. Det kan också leda till en snedfördelning av makt och inflytande, vilket riskerar att skada systemets legitimitet.
Eftersom skillnaderna bland unga också finns i den äldre befolkningen är det inte troligt att dessa försvinner i takt med att de som är unga i dag blir äldre. Det behövs alltså insatser för att minska skillnaderna i valdeltagande, både i dag och på lång sikt.
Rapporten visar också att allt färre unga väljs in som förtroendevalda, både i riksdagen och i region- och kommunfullmäktige.
I valet 2022 var exempelvis andelen unga som valdes in i kommunfullmäktige endast 2,5 procent jämfört med 4 procent i vid valet 2014. Tjejer är underrepresenterade i de politiska församlingarna.
Majoriteten av unga är intresserade av samhällsfrågor men många upplever att politiker inte lyssnar på dem, att politik är krångligt och de kan ha svårt att identifiera sig med ett särskilt parti.
Även risken att utsättas för hot och hat är något som påverkar ungas engagemang. För många unga är det också svårt att hitta vägar in i politiska sammanhang, många har aldrig kommit i kontakt med politiska företrädare.
Skolan har en viktig roll i att skapa goda och mer likvärdiga förutsättningar för ungas inflytande. För att stimulera den politiska debatten och öka intresset för demokratiska processer behöver skolorna tillåta skolbesök både av partier som är representerade i riksdagen, deras ungdomsförbund och civilsamhällesorganisationer.
Inför EU-valet i juni så har Sveriges högstadie- och gymnasieskolor exempelvis möjlighet att delta i skolval, en av Sveriges största demokratisatsningar för unga. Genom skolvalet får eleverna lära sig om det politiska systemet, demokratifrågor och hur de själva kan påverka.
Det är viktigt att unga vill och vågar engagera sig politiskt, oavsett var de bor eller vilken bakgrund de har.
Ungas vilja att rösta och engagera sig politiskt är en förutsättning för att vårt demokratiska system ska fungera och överleva.
Lena Nyberg, generaldirektör Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.