Pengarna måste räcka till assistenterna också

Parterna: Vi kräver uppräkning av assistansersättningen för löneökningar

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-03-16

Som parter ser vi att branschens överlevnad kräver en uppräkning av assistansersättningen som årligen tar hänsyn till såväl löneökningar som övriga faktiska kostnadsökningar, skriver debattörerna.

DEBATT. Personlig assistans har kommit att bli en av de mest uppskattade insatserna inom LSS. Tusentals människor får dagligen stöd av assistenter med att kunna utföra grundläggande behov.

Framför allt är personliga assistenter avgörande för att personer med funktionsnedsättning ska kunna vara delaktiga i samhällslivet på samma villkor som alla andra.

Samtidigt har assistansen blivit omdiskuterad och kritiserad på grund av de höga kostnaderna för samhället.

Många av de brukare som får avslag av Försäkringskassan för assistansersättning söker sig istället till sin kommun. Kommunerna gör många gånger en annan bedömning än Försäkringskassan och bifaller assistans, men får då själva stå för kostnaden.

Kommunerna kompenserar dessutom privata utförare för sjuklönekostnader när deras personliga assistenter är sjukskrivna.

Under avtalsrörelsen förhandlar fackförbundet Kommunal med Vårdföretagarna, Arbetsgivarföreningen KFO, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Sobona – Kommunala företagens arbetsgivarorganisation om vad kollektivavtalen för personliga assistenter ska innehålla.

Utgångsläget inför förhandlingarna blir svårare för varje år. Under flera års tid har regeringens uppräkning av assistansersättningen varit lägre än de avtalade löneökningarna.

Assistansanordnarna ser att marginalerna krymper allt mer. På grund av den rådande ekonomiska situationen överväger en del anordnare att lämna avtalen.

Det är en oroande situation, eftersom alla kommunala verksamheter och de allra flesta privata assistansanordnare i dag tillämpar kollektivavtal, vilket är en trygghet för den enskilde medarbetaren.

Vi som arbetsmarknadens parter vill värna såväl assistansreformen som möjligheten för både kommuner och övriga seriösa aktörer att bedriva verksamhet med kollektivavtal.

Det råder redan nu brist på personliga assistenter och det kan vara svårt att hitta lämpliga personer. Att arbeta så nära en annan person ställer stora krav på bland annat integritet och lyhördhet. Att arbeta som personlig assistent är ett ansvarsfullt och krävande arbete.

För att skapa en legitimitet och verka för att fler söker sig till yrket, krävs att regeringen ser allvaret i situationen.

Vi vill tillsammans med regeringen diskutera hur vi kan se till att lagens intentioner upprätthålls och vi får en trygg bransch med långsiktighet för så väl anställda som utförare av personlig assistans.

Vi ser att det är nödvändigt att ta fram en långsiktig och hållbar ersättningsmodell där förutsättningarna är givna för anordnarna. Ersättningssystemet måste samspela med den svenska arbetsmarknadsmodellen och möjliggöra en löne- och villkorsutveckling som följer den övriga arbetsmarknaden.

Som parter ser vi att branschens överlevnad kräver en uppräkning av assistansersättningen som årligen tar hänsyn till såväl löneökningar som övriga faktiska kostnadsökningar.


Tobias Baudin, förbundsordförande Kommunal
Inga-Kari Fryklund, förbundsdirektör Vårdföretagarna
Petter Skogar, förbundsdirektör Arbetsgivarföreningen KFO
Vesna Jovic, vd för Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Per Nordenstam, vd för Sobona


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.