Sverige har glömt flygkraschens offer

Debattören: Det behövs påtryckningar på Iran

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-02-07

Bland de 176 offren var 17 från Sverige. Efter drygt tre veckor är de anhöriga fortfarande i chock. Sverige bör vara aktivt i att pressa Iran och i att hjälpa och stödja anhöriga, skriver Ali Shafiei, författare och frilanstolk.

DEBATT. Onsdagen den 8 januari sköt Irans revolutionsgardister 2 missiler mot det ukrainska flygplanet som störtade i Teherans utkanter.

Bland de 176 offren var 17 från Sverige. Minst 10 av dem var svenska medborgare. Sverige förhöll sig från början passivt i ärendet.

Fredag kväll den 10 januari, några timmar innan Iran erkände brottet, satt Ann Linde i en SVT studio och vägrade ta ställning i frågan. En rad andra länder däribland USA, Kanada, England, Tyskland och Australien menade däremot redan att de hade starka bevis som pekade på Irans inblandning i att planet störtat.

Sveriges utrikesminister väntade på mer bevis. Medan Kanadas premiärminister Justin Trudeau med tårfyllda ögon deltog i många olika sorgeceremonier, statliga som privata, för de 57 kanadensiskor som var med i flygkatastrofen, nöjde sig politikerna och myndigheterna i Sverige att visa sig i Storkyrkan i Stockholm, under en officiell ceremoni.

Staten i Kanada betalade 25 000 kanadensiska dollar, motsvarande 180 000 kronor, per offer som hjälp i väntan på en eventuell skadeersättning från Iran.

I Sverige skickades ett informationsmejl från UD till respektive anhörig där de anhöriga informerades om var de kunde vända sig för olika typer av hjälp.

UD lämnade hjälpansvaret till kommunerna där offren var bosatta. Kommunerna, beroende på resurser och initiativ har agerat på olika sätt. Jag känner till fall där anhöriga utöver informationsmejlet inte fått någon annan hjälp.

Nyligen gick myndigheterna i Iran ut med att de inte erkänner dubbelt medborgarskap. Av de 176 offren hade 139 iranska pass. Det är ett försök från Teheran att lösa problemet internt, för att betala mindre skadestånd till anhöriga.

Kanada har redan protesterat starkt mot detta beslut. 53 av de 57 kanadensiska passagerare som dog i kraschen hade dubbla medborgarskap.

Bland de svenska offren hade minst hälften dubbla medborgarskap. Från Sveriges sida har det inte kommit någon reaktion alls.

Iran har blundat för dubbla medborgarskap sedan mitten av nittiotalet. Innan dess var det antingen eller.

En svensk medborgare med rötter i Iran kan inte resa till Iran och hälsa på sina släktingar utan ett iranskt pass. Hen får inte visum i egenskap av en svensk. Åker man till Iran krävs det att man har bägge passen med sig. Ska man förlänga sitt iranska pass, här i Stockholm på Irans ambassad, krävs ett giltigt svenskt pass!

Men när det gäller arrestering av iranier med dubbelmedborgarskap, som ofta anklagas för spionage, liksom offren för flygkatastrofen, erkänner inte Iran deras dubbla medborgarskap. I deras ögon är de då enbart iranier och ska behandlas enligt mullornas lagar och fördömer främmande länders inblandningar.

Häromdagen stoppades en del av anhöriga till offren, som fått snabbt visum från Kanada och skulle resa dit för att delta i sorgeceremonier, av gränspolisen på Khomeini flygplatsen i Teheran.

Anledning: en anhörig som bodde i Kanada hade kritiserat regimen på sin Facebook sida. Även i Iran tystas anhöriga med hot för att inte prata med utländsk media och ifrågasätta regimen.

Hittills har Iran vägrat att samarbeta med de länder vars medborgare mist sina liv i flygkraschen (Kanada, Sverige, Ukraina och Storbritannien). Iran vägrar att skicka flygplanets svarta låda för analys till Ukraina som ägde planet eller till Frankrike där planet byggdes.

Det behövs internationella påtryckningar på Iran för att tvinga fram ett samarbete och betala skadestånd till offren enligt internationella konventioner.

Efter drygt tre veckor är de anhöriga fortfarande i chock. Sverige bör vara aktivt i att pressa Iran, att hjälpa och stödja anhöriga.

De anhöriga behöver få besök av myndigheter. De behöver vård. De behöver rättshjälp för att hantera försäkringar, arv och bostad.

Offren var lika svenska som vi. En del födda och uppväxta här. De hade iranska pass endast för att kunna hälsa på sina släktingar i Iran. De får inte glömmas bort. Världen förväntar sig mer av Sverige, ett land som har lång erfarenhet i kampen för mänskliga rättigheter.


Ali Shafiei, författare och frilanstolk


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Artikeln är en replik. Läs hela debatten här

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.