Kungafamiljens riktiga kostnad: 1,1 miljarder

Debattören: Vår sammanräkning visar att apanaget är åtta gånger större än vi trott

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2018-05-21

Resultaten i rapporten ”Monarkins verkliga kostnader” är slående – kungahuset är långt mycket dyrare än hur det ofta framställs. De faktiska kostnaderna beräknar vi till närmare 1,1 miljarder per år, skriver debattören.

DEBATT. Republikanska föreningens granskning av kungahuset visar att den faktiska kostnaden för den svenska monarkin är runt åtta gånger större än apanaget – närmare 1,1 miljard kronor per år. Nu krävs kraftfulla reformer för att stoppa miljardrullningen och möjliggöra en reell granskning av hovet.

I ett unikt samarbete med våra europeiska systerorganisationer kan Republikanska föreningen i dag presentera en omfattande granskning av de faktiska kostnaderna för det svenska kungahuset.

Resultaten i rapporten ”Monarkins verkliga kostnader” är slående – kungahuset är långt mycket dyrare än hur det ofta framställs.

De faktiska kostnaderna beräknar vi till närmare 1,1 miljarder per år, runt åtta gånger kostnaden för apanaget (137 miljoner för 2017).

För 1,1 miljarder skulle 2 500 nya sjuksköterskor eller 2 300 nya poliser kunna anställas.

Kostnaderna som rapporten blottlägger handlar om allt från personskydd och kungens besynnerliga lägenhetsförmedling till slottsförvaltning, public service och flaggdagar.

I vår granskning har vi använt oss av öppna källor när sådana funnits, men vi har i stora delar hänvisats till att göra uppskattningar av olika kostnader. När uppskattningar gjorts ligger de snarast på den lägre delen av spannet.

Bristen på insyn är i sig ett skäl att ifrågasätta och granska kungahuset. Rapporten kommer därför med en uppmaning till bland annat landets medier att gräva mer och djupare i kungahusets plånböcker.

Republikanska föreningens krav på republik och monarkins avskaffande handlar i grund och botten om demokrati och jämlikhet, men så länge statsskicket ändå lever i nuvarande form behöver de ekonomiska aspekterna diskuteras och värderas.

Vi arbetar sedan länge för att begränsa antalet personer i kungafamiljen som får ta del av apanaget och vilka som får utföra offentliga uppdrag, och välkomnar därför den parlamentariska utredning som nu tillsätts för att utreda bland annat denna fråga.

Att utredningen överhuvudtaget initieras är ett tecken på den växande rörelse för införandet av republik som finns i Sverige. Att den tidigare låt-gå-politiken verkar ersättas med en något mer styvmoderlig syn på kungahuset från lagstiftningshåll hoppas Republikanska föreningen kan bana väg för större, välbehövliga, reformer.

Ännu mer måste nämligen göras.

I nuvarande ordning bör enbart kungen få ersättning för sitt uppdrag. Detta av det enkla skälet att han är den enda som enligt lag har officiella uppdrag. På sikt bör statschefen avlönas som andra höga företrädare (till exempel statsministern) – genom arvode.

Att andra kungliga familjemedlemmar åtnjuter statliga bidrag med hänvisning till att de ibland utför offentliga uppdrag är hovets eget påfund som saknar lagstöd och utgör ett uppenbart missbruk av skattemedel.

Vidare måste hovet öppnas upp för granskning på samma sätt som myndigheter och andra offentliga organ.

Skattebetalarna måste kunna bilda sin egen uppfattning om statschefens användande av offentliga medel i stället för att, som i dag, helt förlita sig på hovets uppgifter om sin egen verksamhet.

Likaså måste samma krav på kostnadseffektivitet ställas på kungahuset som på annan offentligfinansierad verksamhet. Alla säkerhetskostnader måste redovisas och notan för exempelvis kungliga besök runt om i landet bör belasta apanaget och inte vara något som mottagande kommun eller myndighet glatt förväntas slanta upp för. Riksrevisionen måste ges bättre möjlighet att granska hur apanaget används.

Vår rapport och arbetet med den visar med all önskvärd tydlighet på det ohållbara med nuvarande statsskick. Vi eftersträvar en öppen och ärlig debatt om monarkin och hoppas att vår rapport kan utgöra ett första inlägg i en sådan.


Yasmine Larsson, ordförande för Republikanska föreningen och riksdagsledamot (S)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.