Med vilken rätt avgör du om barnen är sjuka?
Replik från Tomas Kaya om att föräldrar vabbar i onödan
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2022-12-30
REPLIK. Den 23 december höjer pedagoger och vårdnadshavare båda ögonbrynen.
Till vår stora fasa läser vi en debattartikel skriven av Kajsa Dovstad. En person med en yrkesroll utanför förskolans väggar och som trots det för vår talan.
Representativt? Det skulle jag nog inte påstå. Det är som om vi skulle skicka en VVS-montör att föra Nordeas talan i bankärenden. Eller att be en restaurangägare kliva in som tillfällig talesman för utrikesdepartementet.
Vi är många som upplever Dovstad fulgöra ”vab” och ifrågasätta pedagogers omdömesförmåga runtom i landet. Trots att det är vi som arbetar med barnen i verksamheten. Inte hon!
I artikeln har Kajsa Dovstad mage att kritisera småbarnsföräldrar för att de ”vabbar mer än någonsin” som om det vore en nationell kris.
Vidare skriver hon att det finns risk att ”förskolorna skickar hem barn som egentligen inte behöver vabbas”. Jaså, är det något som du avgör, undrar vi?
Grattis! Du lyckades kapa två viktiga roller vid fotknölarna. En del av oss vill bygga broar. Men du verkar vilja bränna dem. Allt vårt slit för att forma ett varmt relationsbygge mellan hem och förskola raserade du under lika kort tid som det tar för en Billys panpizza att värmas i mikron.
Nu är det nog. Som barnrättskämpe och förskollärare höjer jag stämbanden och krigar för barnperspektivet! Perspektivet du glömde!
Barns bästa kompromissas det redan med i rättsalarna, i hemmen, inom sjukvården, på sociala medier och i skolsystemet. Och likaså här i din onyanserade artikel.
Hur sjuka ska barn behöva bli för att tas på allvar? Behöver de ha förlorat armar och ben och ligga på Karolinska för att faktiskt få rätt till vila?
Det åligger inte dig att avgöra vad ”tillräckligt sjuk” innebär i varje individuellt fall. Barn är inga objekt vars fysiska hälsa ska motarbetas till varje pris, på grund av några siffror från Försäkringskassan som menar att antalet utbetalda vab-dagar ökat.
Är barn sjuka eller inte klarar av tempot i verksamheten så behöver de få vila hemma. Punkt. Och det avgörs i en vacker symbios mellan vår omdömesförmåga som pedagoger och styrdokumenten. I en vågskål där vi har dina åsikter på ena sidan och Barnkonventionen på den andra så väger lagen tyngst. Sorry!
Ett annat ess du har i skjortärmen är argumentet att för mycket vab kan skapa en för hög onödig frånvaro och att barnet då kan halka efter och få det svårt i arbetslivet.
Du måste skämta! Att påtvinga barn att orka med en verksamhet, vid lägen då deras kropp säger ifrån, formar bara barn som sedan blir vuxna som nonchalerar sin hälsa. Som lär sig av vuxenvärlden att göra övertramp mot kroppens signaler redan som barn.
Ganska högt pris för våra älskade ungar att behöva betala. Perfekt recept för psykisk ohälsa, utmattningssyndrom och duktighet.
Sluta leta förklaringar till varför vab ökar. Lika många hårstrån du har på huvudet, lika många orsaker finns det till vab.
Här kommer några tips: Motarbeta inte målet om en smittfri förskola, barns rätt till vila och pedagogers bedömning. Vi som faktiskt arbetar i förskola korrekturläser gärna din nästa artikel innan den publiceras. Och slutligen: Glöm aldrig barnen igen, tack!
Tomas Kaya, förskollärare
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.