Sverige har inte råd att arrangera ett OS

Skattebetalarna: Regeringen borde ägna sig åt viktigare saker

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2023-11-18

Notan för att arrangera OS blir normalt två till tre gånger dyrare än beräknat. Det är inte pengar som Sverige och svenska skattebetalare har råd att politikerna slösar bort, i synnerhet inte nu, skriver Christian Ekström och Erik Bengtzboe.

DEBATT. Det är dystra ekonomiska tider för Sverige. Företag och hushåll är hårt ansatta av hög inflation, låg tillväxt och en osäker omvärld. Rapporter kommer om annalkande elkris vilket riskerar att lägga sten på börda för en redan hårt prövad nation.

Man hade kunnat tro, eller åtminstone önska, att regeringen i en sådan tid skulle ha fokus på vad som är högst prioriterat för att staka ut vägen mot ljusare tider, men icke.

I stället får vi genom ett pressmeddelande veta att regeringen har tankarna på sport. ”Regeringen och Sverigedemokraterna ser positivt på en ansökan om att få Olympiska respektive Paralympiska vinterspelen till Sverige 2030” står det i pressmeddelandet. Det gör inte vi.

 

De varma minnena från kalla vinter-OS är många. Peter Forsbergs avgörande straff i Lillehammer, Nils van der Poels hundradelsseger i Beijing och Charlotte Kallas osannolika upphämtning och spurt i Sotji är bara några värda att omnämna.

Idrotten bär utöver de önskvärda folkhälsoeffekterna med sig en stark förenande kraft som svårligen kan överskattas. Även i tuffa tider sluts vi samman över samhälleliga gränser och förenas i vårt stöd för de som tävlar och representerar oss i OS.

Längtan efter fler odödliga ögonblick är stor, kanske särskilt så i dystra tider.

 

Men längtan får inte leda fel. Erfarenheterna från de OS som har arrangerats sedan 60-talet och framåt talar, för att inte säga gallskriker, sitt tydliga språk. Det är dyrt att arrangera OS.

Redan nu har kostnaderna skenat och budgeten spruckit för kommande vinter-OS i Milano 2026 (det som Sverige ville ha men förlorade).

Även om regeringen i pressmeddelandet skriver om kostnadseffektivitet, att näringslivet ska bidra med sponsorintäkter och att befintliga idrottsarenor ska användas så finns det all anledning att vara orolig för svenska skattebetalare.

 

En nära enhällig kår av oberoende experter, bland annat Tommy Andersson, professor i turismekonomi vid Göteborgs Universitet, som har räknat på kostnaderna för att arrangera OS finner att det inte går att räkna hem.

Effekterna av turisters handel och publiciteten för landet väger inte upp för kostnaderna. Ändå låter det ungefär likadant varje gång OS ska arrangeras. ”Den här gången blir annorlunda”.

Det är inte så att någon tidigare arrangör på förhand har meddelat att enorma belopp kommer gå förlorade. Ändå blir notan för att arrangera OS normalt två till tre gånger dyrare än beräknat.

Det är inte pengar som Sverige och svenska skattebetalare har råd att politiker slösar bort, i synnerhet inte i en tid som den nuvarande.

 

Politik handlar om prioriteringar och regeringen saknar knappast frågor att prioritera högt.

Bekämpa av den grova och organiserade brottsligheten, vända landets ekonomiska utveckling på rätt köl, sänka de skadligt höga skatterna på arbete och företagande, kapa vårdköerna och återuppbygga försvaret är sådant som ska ställas mot drömmen om att arrangera vinter-OS 2030.

Även om företeelserna kan te sig väsensskilda så kommer pengarna i slutändan från samma finansiärer, skattebetalarna. Sveriges skattebetalare har inte råd med bortslösade miljarder på drömmar om framtida OS-minnen.

Det fina med svenska OS-minnen är att de inte behöver skapas i Sverige för att bli odödliga. Det kan vi lära av insatserna från Forsberg, van der Poel och Kalla.


Christian Ekström, vd Skattebetalarna
Erik Bengtzboe, chefekonom Skattebetalarna

 

Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

 

Följ ämnen i artikeln