Vi borde lyssna på Greta – gå ut i strejk

Strejkforskaren: Facken tappar medlemmar – klimatstrejk kan fånga upp den nya generationen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-08-04

Klimatstrejker skulle kunna vara ett sätt att fånga upp den nya Gretagenerationen på samma sätt som Vietnamaktivister sögs in i det vardagliga fackliga arbetet under 1970-talet, skriver strejkforskaren Christer Thörnqvist.

DEBATT. Greta Thunberg och Fridays for Future, nätverket av barn och unga som skolstrejkar för klimatet, vill ta ett steg till. Nu är det de vuxnas, de förvärvsarbetandes, tur att strejka för klimatet, menar nätverket i ett öppet brev till svenska fackliga organisationer.

En rundringning av Aftonbladet till LO, TCO och Saco, visar dock att intresset är svalt.

”Vi jobbar inte så”, svarar organisationerna, det finns andra kanaler att påverka politiken.

Det är fullt naturligt att en facklig organisation vill ha en tydlig motpart när den utlyser en strejk för att inte bara slå i blindo. Motparten är vanligen densamma som man förhandlar och slutar avtal med.

Å andra sidan har politiska strejker varit viktiga många gånger i länder som Frankrike, Spanien och Grekland, men även vår svenska allmänna rösträtt drevs på av en riksomfattande politisk strejk under tre majdagar 1902.

Arbetsrättsexperten Kurt Junesjö säger till Aftonbladet att en politisk strejk av det slag Greta föreslår – en kort tidsbestämd manifestation för klimatet – är juridiskt problemfri. Efter den lagändring som trummades igenom i juni i år är det kanske inte helt glasklart. Arbetsdomstolen menar att politiska strejkers ställning är väldigt oklar i den nya lagen.

Men om vi utgår från att de fortfarande är ok så är det rimligt att lyssna på Greta Thunberg.

Säga vad man vill om fackligt klimatarbete, men speciellt opinionsskapande är det inte. Då LO, TCO och Saco inte hörs alls i klimatfrågor handlar det nog om prioriteringar också. Klimatet kommer långt ner på listan, långt under exportindustrins väl och ve.

Klimatstrejker skulle så klart också vinna på en stark internationell spridning. Här har svenska fackförbund en stark tradition av facklig solidaritet att bygga vidare på. Politiska strejker har ofta suddiga skiljelinjer gentemot sympatistrejker.

Under Apartheidregimen i Sydafrika deltog till exempel Livsmedelsarbetareförbundet i flera endagarsmanifestationer som officiellt var sympatistrejker mot Unilever, United Fruit och liknande, men som tveklöst handlade om hela det politiska systemet.

Många av de protester vi ser i dag inom textil- och beklädnadsindustrin i Indien och Bangladesh skulle på samma sätt kunna stödjas med sympatistrejker, fast de i förlängningen handlar om klimatfrågor som vattenförbrukning. Ett multinationellt svenskt företag är inte oskyldigt i sammanhanget.

Det går också att göra andra riktade aktioner. För 40 år sedan, den 30 maj 1979, genomförde de europeiska metallarbetarfacken den så kallade Philipsdagen. Den holländska Philipskoncernen upplevdes som starkt antifacklig och följaktligen protesterade metallarbetare runt om i Europa samfällt mot koncernen under en dag, så även vid de svenska fabrikerna i Norrköping och Vimmerby.

Den antifackliga inställningen var inte något stort problem i Sverige, men i och med att man anordnade strejker, demonstrationer och uppvaktningar överallt där koncernen var verksamt blev publiciteten ytterst obehaglig för Philips.

Visst skulle det gå att rikta strejker och andra fackliga aktioner på samma sätt även i dag mot till exempel de värsta klimatbovarna.

Och till sist, vad har fackförbunden egentligen att förlora? Kostnaderna för en riksomfattande endagarsstrejk är försumbar; de stora fackförbunden har strejkkassor som skulle göra bergatroll avundsjuka.

Under lång tid har facken också tappat medlemmar. Enligt vår främste expert på området, Anders Kjellberg, är det främst unga och nyanlända som är svåra att nå. Samtidigt vet vi från de så kallade SOM-undersökningarna att det är unga som är mest oroade för miljön.

Klimatstrejker skulle kunna vara ett sätt att fånga upp den nya Greta-generationen på samma sätt som Vietnamaktivister sögs in i det vardagliga fackliga arbetet under 1970-talet.

Christer Thörnqvist, docent i arbetsvetenskap och lektor i företagsekonomi vid högskolan i Skövde som forskat om strejker sedan mitten av 1980-talet


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här