Sverige ignorerar romers rättigheter

Debattörerna: Den politiska viljan saknas trots löften och EU-direktiv

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2022-06-05

Tio år efter att Sverige antog strategin för romsk inkludering har väldigt lite hänt. Det saknas politisk vilja att upprätthålla romers grundlagsskyddade rättigheter i Sverige, skriver debattörerna.

DEBATT. Få saker är mer politiskt självklara än detta: Sverige måste göra mer för romsk inkludering och delaktighet i samhället.

För tio år sedan antog Sverige ”Strategin för romsk inkludering 2012–2032”.

Politiska åtgärder skulle tillämpas inom områden som utbildning, arbete, bostad, hälsa, delaktighet och inflytande. Målet var att stänga välfärdsgapet, häva romers maktunderläge och reparera romers tillit till majoritetssamhället.

Tio år senare visar dock en ny redovisning från Länsstyrelsen i Stockholm att strategin hittills givit få resultat.

2021 har inga kommuner fått statsbidrag för arbetet med romsk inkludering och enbart en myndighet (Arbetsförmedlingen) har haft ett regeringsuppdrag för att belysa frågan.

Endast 22 av landets 290 kommuner och 1 av landets 21 regioner säger sig ha genomfört några som helst insatser. Endast 14 av landets kommuner och inga regioner säger sig ha samrått med romer om arbetet kring romsk inkludering.

Länsstyrelsen konstaterar att arbetet kring strategin tappat fart och genomslagskraft.

Samtidigt uppmanar EU alla medlemsstater att förverkliga ett nytt ”ramverk för romsk jämlikhet, inkludering och delaktighet 2020-2030” inom områdena utbildning, sysselsättning, boende och hälsa. 

Vi anser att regeringen avfärdat ramverket. Regeringen menar att den i stor utsträckning överensstämmer med den svenska strategin och att någon ändring av den därför inte är aktuell.

Men det finns avgörande skillnader mellan EU:s ramverk och Sveriges strategi.

För det första anser EU det vara nödvändigt att romers situation undersöks, att politiska åtgärder har mätbara målsättningar och att resultaten följs upp med bevis.

För det andra förespråkar EU att hänsyn tas till romers jämlikhet i alla relevanta politiska beslut inom alla samhällsområden.

Sverige har all anledning att lära sig av detta tillvägagångssätt.

Som det framgår i en EU rapport om romer från 2020 – som nu lanseras i svensk översättning av Raoul Wallenberg institutet för mänskliga rättigheter i Lund i samarbete med oss – är den sociala och ekonomiska situationen svår för romer i Sverige.

Av de sex undersökta länderna är Sverige ett av två länder där romer har det sämst ställt.

Enligt undersökningen bor 51 procent av romer och deras barn i hushåll som har stora svårigheter att klara sig ekonomiskt – jämfört med 4 procent för den allmänna befolkningen.

28 procent av romska barn växer upp i svår materiell nöd – medan motsvarande siffra för den allmänna befolkningen är 2 procent.

60 procent lever i för trånga bostäder – jämfört med 15 procent av den allmänna befolkningen.

Enligt undersökningen hade ungefär hälften av romer upplevt diskriminering när de sökt hyra eller köpa bostad under de senaste fem åren.

Så fortsätter det med mobbning av romska barn, trakasserier av vuxna romer, diskriminering på arbetsmarknaden, diskriminering av föräldrar i kontakten med sina barns skolor och så vidare.

Den historiska kontinuiteten av djupt rotad antiziganism och uteblivna rättigheter är alltjämt ett dilemma i dagens Sverige.

De av oss som varit med i Regeringskansliets romska referensgrupp för den svenska strategin kan konstatera att det saknas politisk vilja att upprätthålla romers grundlagsskyddade rättigheter.

För en framtida politik för romers lika rättigheter och möjligheter i Sverige vill vi uppmana till mer omfattande insatser:

  • Evidensbaserade politiska åtgärder och uppföljningar av dem.
  • Jämlikhetshänsyn till romer i alla relevanta politiska beslut inom alla samhällsområden, inklusive rätten till ickediskriminering genom kraftfulla insatser mot antiziganism.
  • Reellt medbestämmande och egenmakt åt romer i utformningen, tillämpningen och utvärderingen av åtgärder som syftar till romers jämlikhet och inkludering.


Angelina Dimiter, Minoritetsnytt
Diana Nyman, ordförande Organisationen romer, kultur, fritid, kunskap och tolerans
Domino Kai, sakkunnig om nationella minoriteter
Mia Taikon, É Romani Glinda
Michel Demetri, ordförande Romers rättigheter i samhället, riksförbund
Rosario Ali, É Romani Glinda
Rosita Grönfors, verksamhetsansvarig Romska och resande kvinnors jour
Stefano Kuzhicov, ordförande Riksförbundet Romer i Europa


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.