Nu ska barn som mår dåligt få hjälp tidigare

Debattörerna: Januaripartierna satsar 520 miljoner på psykiatrin för barn och unga

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Uppdaterad 2020-02-07 | Publicerad 2020-02-04

För att se till att den som mår dåligt får hjälp i tid måste första linjens psykiatri för barn och unga stärkas och bli bättre. Här presenterar vi våra nya satsningar, skriver Lena Hallengren och Isabella Lövin.

DEBATT. Barn och unga som kämpar med stress, depression eller ångest får allt för ofta vänta för länge på att få hjälp. När vi träffar och pratar med föräldrar så finns en stor oro över att allt fler barn och unga mår dåligt.

Vi delar den oron och vi vet att detta kan få ödesdigra konsekvenser för den som drabbas och det drabbar samtidigt hela familjen. Den som mår dåligt missar ofta tid i skolan, får svårt att komma i kapp och kontakten med klassen och kompisar förloras. Föräldrar får lägga tid och kraft på att ta hand om och söka hjälp för sitt barn och syskon kommer i kläm när föräldrarnas tid inte räcker till.

Väntan på vård riskerar dessutom att leda till allvarligare problem och långvarig sjukdom. Utan rätt hjälp i tid ökar risken för självmordsförsök och självmord. Det senaste decenniet har köerna till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ökat, trots att psykiatrin träffar fler patienter. Den trenden måste vi bryta.

Därför behöver vi både stärka det förebyggande arbetet, genom en bra skola och ett starkt föreningsliv, och se till att vården förbättras. Vi gör omfattande investeringar för att möta psykisk ohälsa som är vår tids stora folkhälsoutmaning.

Som en del av Januariavtalet med Centerpartiet och Liberalerna, inom ramen för årets överenskommelse med Sveriges kommuner och regioner (SKR) inom området psykisk hälsa 2020 presenterar vi nu nya satsningar.

För att se till att den som mår dåligt får hjälp i tid måste första linjens psykiatri för barn och unga stärkas och bli bättre. Barn och unga som mår dåligt ska snabbt kunna få hjälp och träffa en läkare, psykolog eller kurator inom primärvården eller på ungdomsmottagningen.

  • 370 miljoner kronor fördelas till regionerna för att främja psykisk hälsa, samt motverka psykisk ohälsa bland barn och unga.
  • Vi investerar också 150 miljoner kronor i ungdomsmottagningarna för arbete med att främja psykisk hälsa och motverka psykisk ohälsa bland barn och unga.

De här insatserna ska vara ett sätt att se till att fler unga får hjälp och vård i tid och i förlängningen är målet att färre ska må så dåligt att de behöver uppsöka BUP.

Innan jul presenterade vi tre nya kömiljarder tillsammans med SKR, av dem är cirka 300 miljoner kronor avsatta för att korta köerna till BUP. Vi tillför också psykiatrin mer resurser än tidigare, där en stor del av pengarna ska gå till vård för barn och unga.

Läkaren Peter Almgren har fått i uppdrag att leda arbetet med en sammanhållen vård för barn och unga för att det ska blir enklare att få snabb hjälp för den som mår dåligt.

Genom att vi förstärker arbetet med barn och ungas psykiska ohälsa i alla led, från det första mötet på en ungdomsmottagning till den specialiserade psykiatrin inom BUP, så ser vi till att fler får hjälp och stöd när de behöver det. Det råder inga tvivel om att detta är investeringar som behövs i hela vårt land. Köerna ska sluta växa och fler unga ska få hjälp i tid.


Lena Hallengren, socialminister (S)
Isabella Lövin, miljö- och klimatminister, vice statsminister (MP)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs hela debatten här

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.