Förskolan är ojämlik – det drabbar barnen

Debattörerna: Regeringen måste trygga personalen och finansieringen

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-10-24

Boendesegregation är väldigt tydlig i förskolan. Forskning visar att förskolan har störst betydelse för socioekonomiskt svaga grupper. Det är alltså i de områden med störst socioekonomiska utmaningar som det borde finnas resurser, skriver Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris, och Sven Persson, professor i pedagogik.

DEBATT. I dag publicerar Bris rapporten ”Bra från början – förskolans betydelse för barn som flytt”, där vi sätter strålkastaren på förskolan. Vi har i rapporten sammanställt forskning och röster från barn, föräldrar och professionella för att ge en aktuell bild av vad tillgång till förskola i ett nytt land betyder.

Bris möter varje dag barn och föräldrar som vittnar om hur viktig förskolan och dess personal är, men också om hur olika det ser ut beroende på var familjen råkar bo. Vi hör om alldeles för stora skillnader i olika delar av landet, mellan olika kommuner och mellan områden och stadsdelar inom kommuner.

Ojämlikheten har en direkt påverkan på enskilda barns livsvillkor och utveckling, och i förlängningen på samhällsutvecklingen. Ändå är det vi ser i rapporten en verksamhet som utvecklas negativt och som inte prioriteras politiskt.

Rapporten visar att det finns stora behov av att stärka särskilt fyra områden för att vi ska nå målet om en förskola som främjar jämlika uppväxtvillkor:

  1. Likvärdigheten: Boendesegregation är väldigt tydlig i förskolan. Forskning visar att förskolan har störst betydelse för socioekonomiskt svaga grupper. Det är alltså i de områden med störst socioekonomiska utmaningar som det borde finnas resurser och förutsättningar för förskolan att spela en extra viktig roll.
  2. Personalen och arbetsmiljön: Det handlar om att få fler att välja att arbeta inom förskolan och att behålla de som redan jobbar där. Det handlar också om att minska sjuktalen och personalomsättningen bland annat genom att förbättra arbetsmiljön.
  3. Kunskap och forskning: Det finns ytterst lite forskning om den svenska förskolans effekter. Det finns inte heller något nationellt uppföljningssystem för mätning av förskolans likvärdighet.
  4. Deltagandet: Nyinvandrade barn, barn i hushåll med låg ekonomisk standard och barn till lågutbildade föräldrar deltar i förskolan i lägre utsträckning än andra grupper. Samtidigt är det för dessa barn som en förskola av hög kvalitet betyder allra mest.

Det är dags att se förskolan i ett större socialt sammanhang. Vi vet att tidiga insatser hos barn är en god och lönsam investering. Förskolan har en förmåga och en potential att främja integration och jämlika uppväxtvillkor.

Därför ställer vi nu ett tydligt och konkret krav på regeringen: tillsätt en nationell utredning om förskolan, liknande Skolkommissionen 2015–2017. Utredningen bör se över och lämna förslag för en likvärdig förskola, för en tryggad personalförsörjning och för förskolans framtida finansiering.

Vi måste diskutera hur vi bygger ett socialt hållbart samhälle där även barn som förlorat trygghet och sociala sammanhang inkluderas. Nästa år blir barnkonventionen lag. Att stärka förskolans förutsättningar att verka socialt utjämnande borde vara centralt för en politik som stärker barns rättigheter.


Magnus Jägerskog, generalsekreterare Bris
Sven Persson, professor i pedagogik


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Gå med i vår opinionspanel du också

Vill du vara med och svara på Inizios undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om olika frågor? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.