Trafikverket hotar Gotlands säkerhet
Patrik Oksanen: Ställ krav på att svenskflaggade fartyg ska sköta båttrafiken – annars måste regeringen ingripa
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2024-01-24
DEBATT. Den som kontrollerar Gotland avgör sjöfarten till Finland, Estland, Lettland och Litauen.
Säkerheten för Östersjöns mest strategiska ö hotas nu av att Trafikverket inte förstår säkerhetspolitisk verklighet. Om inte Trafikverkets generaldirektör Roberto Maiorana själv stoppar den pågående upphandlingen måste regeringen göra det.
Det brådskar, anbuden för den tioåriga Gotlandstrafiken ska lämnas in redan den 29 februari.
Förra gången det begav sig var det en annan värld.
Det säkerhetspolitiska läget är nu det värsta sedan andra världskriget för att citera statsminister Ulf Kristersson (M), och det kan bli krig i Sverige som ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) konstaterade i Sälen när han vädjade till åhörarnas lägesuppfattning.
Denna lägesuppfattning tycks inte ha nått Trafikverket – trots att förberedelserna för upphandlingen har pågått sedan 2022.
Ett första försök fick dras tillbaka 2023 då det väckte berättigad kritik i riksdagens försvarsutskott, eftersom ”nationell säkerhet” saknades helt. Efter omarbetning har nu Trafikverket lagt fram något som är otillräckligt för svensk rådighet över Gotland.
Problemen är flera:
- Svenskflaggade fartyg missgynnas i upphandlingen på grund av skatteskäl. Upphandlingen hinner genomföras innan Sverige gör ändringar av tonnageskatt och stämpelskatt, som syftar till fler svenskflaggade fartyg. Regeringens utredare presenterade för övrigt sitt förslag så sent som i början av månaden.
- Trafikverket har valt att inte använda säkerhetsprövning av operatörer som en uteslutningsgrund.
- Det saknas krav på verklig huvudman i ett land som Sverige har bilaterala säkerhetsskyddsavtal med.
- Trafikverkets klausul om ägarförändringar saknar möjligheten att stoppa att en ny ägare tar över operatören innan myndigheten hunnit ta ställning till invändningar mot ägarförändringar.
Trafikverkets upphandlingskrav innebär att ett anbud från en svensk huvudman med svenskflaggade fartyg inte kommer att kunna vara konkurrenskraftigt jämfört med anbud som lämnas av operatörer med utländskt registrerade fartyg.
Betydelsen av svenskflaggade fartyg i händelse av hybridhot, krigsfara eller krig kan inte nog understrykas. Folkrättsligt följer jurisdiktionen flaggan, med svensk flagga har Sverige rätt att skydda fartyget även på internationellt vatten. Och mellan Gotland och fastlandet ligger just internationellt vatten.
Trafikverket håller alltså på att upphandla en förbindelse som Sverige inte har rätt att skydda hela vägen. Det finns i dag bara omkring hundra svenskflaggade fartyg, trots att svenska rederier äger 400 fartyg.
Sedan 70-talet har den svenska handelsflottan också minskat med närmare 60 procent.
En upphandling i vår tid borde även ställa krav på både flagg och krigsplacerad besättning, och att rederiet har en förmåga att försvara sig mot hybridhot genom driftvärn i hamnanläggningar och ombord tills polisiär eller militär undsättning hinner fram.
I en intervju med Hufvudstadsbladet nyligen uttryckte marinchefen Ewa Skoog Haslum oro för just passagerarfärjornas säkerhet.
Sammantaget skapar Trafikverket farliga sårbarheter för hybridkrigföring, som inte bara sätter gotlänningarnas säkerhet på spel utan blir allvarligt för våra grannländer i Östersjön. Det här är extra genant för Sverige, som i år är ordförande i det nordiska-baltiska samarbetet NB8 och som står på tröskeln till Natomedlemskap.
Trafikverket måste omedelbart skrota upphandlingen och skaffa sig en verklighetsuppfattning präglad av realiteter. Och gör inte Trafikverket det behöver regeringen fatta beslutet.
Gotland förtjänar bättre.
Patrik Oksanen, resident senior fellow på tankesmedjan Frivärld och ledamot av Kungliga Örlogsmannasällskapet
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.