Angiverilagen gör socialtjänsten sämre

Akademikerförbundet: Hitte-på-lösning som sätter socialarbetare i en omöjlig situation

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2023-08-31

Att tvinga socialtjänsten att bedriva någon form av undersöknings- och underrättelseverksamhet är djupt oetiskt och kontraproduktivt. Skuggsamhället kommer att växa, skriver Heike Erkers.

DEBATT. I dag fattade regeringen det första beslutet på vägen att införa en angiverilag genom att ge en utredning i direktiv att ta fram ett förslag om anmälningsplikt. Regeringen vill inrätta en ordning där anställda i regioner, kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att undersöka personers lagliga rätt att vistats i landet och ange papperslösa till Polisen och Migrationsverket.

Syftet - att minska skuggsamhället – må vara vällovligt men metoden är förkastlig och kommer ge allvarliga och oönskade konsekvenser.

 

Vi kan till viss del förstå varför Polisen och Migrationsverket ska prioritera arbetet med att utvisa papperslösa.

Det vi med emfas vänder oss emot är att det i regeringens förslag på lösning ingår att personalen inom socialtjänsten, vården, skolan och omsorgen ska involveras i arbetet genom att ange dem som saknar eller misstänks sakna rätt att vistas i landet.

 

Redan i dag finns en skyldighet för Socialnämnden att lämna ut uppgifter om en papperslös personliga förhållanden till Polisen eller Migrationsverket om de begär det och uppgifterna behövs för att utvisa någon.

Det räcker så. Att tvinga socialtjänsten att bedriva någon form av undersöknings- och underrättelseverksamhet är djupt oetiskt och kontraproduktivt. Skuggsamhället kommer att växa.

 

Sverige är enligt lag och internationella åtaganden skyldigt att tillgodose vissa grundläggande rättigheter till papperslösa. Det omfattar bland annat en begränsad rätt till vård, viss hjälp till människor i nöd och skolgång för barn.

En angiverilag innebär i praktiken att papperslösa nekas sina grundläggande rättigheter.

Att tillgodose grundläggande behov handlar inte om att undergräva beslut om utvisning eller att underlätta för papperslösa, det handlar om att stå upp för alla människors lika värde. En lagstiftning som undergräver grundläggande mänskliga rättigheter är ett långt större problem.

 

Att införa en angiverilag är också att, bokstavligt talat, rycka mattan under fötterna för de som arbetar inom socialtjänsten.

Lagen kommer att sätta socialarbetare i en omöjlig situation där de för att fullgöra skyldigheter enligt en lag tvingas att inte bara bortse från annan lagstiftning utan även från grundläggande utbildning, kunskaper och etik som ingår i sitt arbete.

 

Angiverilagen försämrar också möjligheten för socialtjänsten att göra det de är till för, att förebygga och motverka sociala problem som ungdomskriminalitet.

Forskning visar att människors tillit; till varandra, till samhället och till staten är en förutsättning för ett framgångsrikt välfärdssamhälle.

 

Människors tillit till socialtjänsten är en förutsättning för socialt arbete och för förebyggande arbete. Att värna den tilliten är därför en viktig uppgift för politiken.

Utan tillit kommer socialtjänsten inte kunna vara en del av brottsbekämpningen. Utan tillit undermineras det brottsförebyggande arbetet vilket kommer att göra att ungdomskriminaliteten ökar.

Är det en konsekvens som regeringen är beredd att ta?

 

Avslutningsvis, det är något som har gått galet och blivit allvarligt fel när fyra partier i ett avtal kan bestämma att en angiverilag ska införas utan att först utvärdera och ta ställning till de konsekvenser ett sådant system och en sådan hittepå-lösning kan komma att få för samhället.

Det är inte att ta ansvar för Sverige.


Heike Erkers, förbundsordförande Akademikerförbundet SSR

 

Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.