Vår köttkonsumtion – en stor klimatbov

Debattörerna: Sluta stirra dig blind på kilopriset i matbutiken

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-05-07

Om vi vill gynna svenskt jordbruk, som har bland världens bästa jordar och förutsättningar, måste vi göra aktiva val i butiken. Att stirra sig blind på kilopriset gör oss beroende av en industri som pressar djuren till gränsen, skriver Rebecka Le Moine (MP) och Magnus Manhammar (S).

DEBATT. Nej, allt kött är inte dåligt för miljön. Nej, allt veganskt är inte bra för miljön. Frågan om våra matval är mer komplex än den svartvita debatt som präglar frågan. Men vad vi vet är att djurindustrins samlade utsläpp utgör 14.5 procent av de globala klimatutsläppen. Dessutom hotas värdefulla ekosystem när de tvingas ge vika för den intensiva industrin. För att tackla miljöproblemen måste konsumtionen av animaliska livsmedel minska.

Vi äter mer kött än någonsin. Globalt sett äter vi fyra gånger mer kött i dag än för 50 år sedan. I Sverige har köttkonsumtionen fördubblats under samma period – under 2018 konsumerade svenskarna 83,5 kilo per person.

Vi har på grund av köttindustrin möblerat om naturen dramatiskt under de senaste decennierna, vilket leder till kollapsande ekosystem och utrotning av arter. Forskarna har räknat att tamboskap står för 60 procent av däggdjurens totala vikt. Människan står för 36 procent. De vilda däggdjurens andel på land är blygsamma fyra procent.

Cirka två tredjedelar av jordens landyta är i dag modifierad av människan och mycket av denna ”modifiering” handlar om att ge plats åt animalieproduktionen. Merparten av den avverkade regnskogen i Amazonas har avverkats för att skapa betesyta till nötkreatur, eller för produktion av soja som går till att utfodra djur.

Många bemöter argumentet att vi måste minska vår köttkonsumtion genom att hävda att Sverige inte har denna problematik. Till viss grad kan vi hålla med. Det stämmer att betesmarker gynnar biologisk mångfald och vi vill rikta ett stort tack till alla småbrukare som håller ängarna slagna och betesmarkerna betade. Men tyvärr är det bara en liten del av all djuruppfödning som faktiskt gynnar den biologiska mångfalden. Även i Sverige.

Den största delen av vårt moderna jordbruk utarmar den biologiska mångfalden genom vidsträckta artfattiga monokulturer, bekämpningsmedel och konstgödsling. Industrialiseringen av jordbruket har lett till att bönderna inte längre anser sig ha råd att låta djuren beta på näringsfattiga marker. Konkurrensen från djuren som äter foder är för stor. Konsekvensen? Djuren står installade eller betar på vall och därmed har deras nytta i ekosystemet utraderats.

De betesmarker som används i dag utgör cirka 230 000 hektar. Om vi kunde restaurera arealen betesmarker till 500 000 hektar och bara konsumerar kött från naturbeteskött, skulle det i bästa fall kunna producera 10 till 20 kilo kött per person och år, enligt WWF. Ska allt vi äter komma från naturbetesmarker, innebär det ändå en minskning av köttkonsumtionen. För andra året i rad minskar lyckligtvis köttkonsumtionen och cirka tio procent av befolkningen är vegetarianer eller veganer. I stället för att se det som ett hot, bör vi anpassa oss efter den miljömedvetna konsumenten.

I dag importeras cirka hälften av allt kött vi äter i Sverige. Ett första steg i rätt riktning är att minska andelen kött som importeras genom att ställa högre krav på djurrätt och miljö. Om vi verkligen vill gynna svenskt jordbruk, som har bland världens bästa jordar och förutsättningar, måste vi göra aktiva val i butiken. Att enbart stirra sig blind på kilopriset i matbutiken gör oss beroende av en industri som pressar djuren till gränsen, skövlar regnskog och vårdslöst använder antibiotika i förebyggande syfte.

Vi måste låta kvalitet och en ökad medvetenhet om djurindustrins konsekvenser styra våra konsumtionsval, men vi kan samtidigt inte lägga allt på den medvetna konsumentens axlar.

Det krävs tuffa politiska beslut, som vågar ta ställning för djur och natur, snarare än för stora multinationella bolag. Vi vill se en framtid som i stället gynnar bönder som ägnar sig åt småskaligt och hållbart jordbruk.

Att satsa på den svenska landsbygden, stärka självförsörjningsgraden och stötta det småskaliga jordbruket tror vi är vägen framåt, och då måste den överdrivna köttkonsumtionen minska.


Rebecka Le Moine, riksdagsledamot (MP)
Magnus Manhammar, riksdagsledamot (S)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.