Flyktingmottagandet i Sverige sviker barnen
Bris: Nya, hårdare krav ökar den psykiska ohälsan
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-10-17
Svenskt flyktingmottagande riskerar att försämra barns psykiska hälsa. En ny rapport från Bris lyfter mottagandets betydelse för barn på flykt och beskriver riskerna i det svenska systemet.
Sverige har vid flera perioder tagit emot stora grupper av barn som flytt, både ensamma och tillsammans med sina familjer. Sedan hösten 2015 har debatten om det svenska flyktingmottagandet nästan uteslutande fokuserat på avgränsningar, minskat antal asylsökande, ökat återvändande och hårdare krav.
Den 5 oktober tillsatte regeringen en utredning om att ytterligare begränsa asylsökandes rättigheter. Diskussionen om hur mottagandet påverkar barnens möjlighet att återhämta sig och bygga ett nytt liv lyser med sin frånvaro.
I dag släpper Bris ”Att leva en dag i taget – mottagandets betydelse för barn som flytt”, en rapport som beskriver vad forskning säger om vad som är viktigt för barns möjlighet att återhämta sig efter krig och flykt. Den beskriver även hur det svenska mottagandet påverkar barns psykiska hälsa och lyfter barns egna erfarenheter av att komma till Sverige.
Rapporten visar bland annat att Sveriges mottagande med korta uppehållstillstånd, låg dagersättning och tillfälliga boenden riskerar att öka barns psykiska ohälsa efter flykt och att ge dem sämre levnadsvillkor.
Barn som flytt har ofta varit med om traumatiska händelser både innan och under flykten, och är en riskgrupp för att utveckla psykisk ohälsa. Det är bland annat vanligare med posttraumatiskt stressyndrom, depression och ångesttillstånd hos barn som upplevt krig eller flykt än hos barn som inte gjort det.
Samtidigt är forskningen tydlig när det gäller mottagandets påverkan på barns mående. Flera studier av nyanländas egna erfarenheter visar att den långsiktiga psykiska hälsan är beroende av hur levnadsvillkoren i mottagarlandet blir.
Sverige som mottagarland har alltså en möjlighet att göra en stor skillnad, trots det har man under de senaste åren kraftigt försämrat mottagandets förutsättningar.
Bris möter barn som berättar om en otrygg och osäker livssituation och hur det påverkar barnets mående, liv och framtidstro. Det handlar bland annat om många flyttar, brist på socialt skyddsnät, att familjens ekonomi skapar oro och stress, och framför allt att livet känns otryggt när barnet inte vet om barnet får stanna eller inte.
Enligt barnkonventionen har varje barn, oavsett om barnet har uppehållstillstånd eller inte, rätt till bästa uppnåeliga hälsa.
I dag har Sverige i stället ett mottagande som riskerar att försämra den psykiska hälsan för barn som flytt. Bris uppmanar därför regeringen att:
- Förändra utlänningslagen på ett sätt som stärker barnets rättigheter, där rätten till familjeåterförening och permanenta uppehållstillstånd är två viktiga delar.
Att känna framtidstro och att få leva tillsammans med sin familj är viktiga skyddsfaktorer för psykisk hälsa. Migrationslagstiftningen bör ge förutsättningar för en trygg start i Sverige, där varje barn får tillgång till sina rättigheter. - Barnkonsekvensanalyser görs på framtida förslag och förändringar i lagstiftning, praxis och organisering av instanser som påverkar barn som flytt.
Vi ser dessutom hur de senaste årens förändringar lett till försämringar när det gäller barns möjlighet att få sina rättigheter tillgodosedda.
FN:s barnrättskommitté har uttryckt en stark oro för de förslag på migrationsområdet som regeringen och samarbetspartiet presenterade i Tidöavtalet. Bris ser därför allvarligt på att regeringen ändå valt att tillsätta en utredning för att ytterligare begränsa asylsökandes rättigheter. Barnkonventionen är svensk lag och framtida förslag måste därför analyseras utifrån hur de påverkar barn. - Dagersättningen (LMA) höjs till en nivå som säkerställer barns rätt till en skälig levnadsstandard.
Nivån på dagersättningen har inte höjts sedan den infördes 1994 och innebär att barn idag växer upp under existensminimum. Att leva i en ekonomiskt utsatt situation under lång tid påverkar barnets möjligheter att få sina rättigheter tillgodosedda. Höjd dagersättning skulle minska många av de riskfaktorer för psykisk ohälsa som kommer med ekonomisk utsatthet.
Bris är oroliga över den utveckling som skett när det gäller flyktingmottagande. Den politiska debattens fokus på begränsningar, åtstramningar och minskat mottagande motarbetar anledningen till att vi tar emot människor som tvingats fly.
Sverige som mottagarland behöver inte bara säkerställa att barn och familjer ges akut skydd. Vi måste också ge barn och familjer som flytt en möjlighet att må bra, inkluderas och bygga sig en framtid i Sverige.
Magnus Jägerskog, generalsekreterare på Bris
Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.