Nästa krispaket måste gå till barn och unga

Debattörerna: Efter coronakrisen riskerar Sverige att hamna i en ojämlikhetskris

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2020-04-07

helskärm

DEBATT. Den omfattande krisen som följer med coronapandemin riskerar att öka inkomstklyftorna och cementera den ojämlikhet som finns i Sverige i dag.
Enbart i mars månad har vi noterat rekordmånga varsel, 36 800 människor har varslats och det överstiger antal varsel under både 90-talskrisen och finanskrisens värsta månader.

Inkomstklyftorna i Sverige har gått från de lägsta i Norden, tillsammans med Danmark, 2003 till de högsta 2017. Välfärds- och skattepolitiska reformerna har under 2000-talet framför allt gynnat de som är väl etablerade i jobb, är fullt arbetsföra och framförallt de med högst inkomster.

De som redan står långt ifrån arbetsmarknaden kommer möta extremt svåra tider och barnen till dessa är de som påverkas tydligast. Coronakrisen har visat att det utbredda klassamhället kan vara dödligt.

Trångboddhet, arbetaryrken och begränsade resurser gör familjer sårbara i pandemier.

Politiken som kommer efter corona behöver syfta till att återta det starka samhället där inga barn eller unga lämnas utanför. Sverige måste återta rollen som världens mest jämlika land och redan nu rikta resurser för att klyftorna mellan barn och unga minskar.

Därför föreslår Unga örnar sex punkter i ett nytt krispaket för att stävja den ojämlikhetskris som kommer drabba barn och unga efter coronakrisen: 

1. Bostadsbyggande. Det som byggts har i alltför hög grad fokuserat på de mest välbärgade. Hyresrätterna är för få vilket också bidragit till trångboddhet. Slopa förslaget om marknadshyror och satsa på en nystart för allmännyttan för att vrida bostadsmarknaden åt rätt riktning. Vidare vill vi se en nollvision mot barn som blir vräkta, det totala antalet barn berörda av vräkning har ökat och regeringen behöver rikta resurser för att inget barn ska oroa sig för tak över huvudet.  
2. Välfärden. Inför ett privatiseringsstopp med omedelbar verkan. Privata vårdbolag och privata skolor kan inte tillåtas fortsätta med sina aktieutdelningar när den offentliga vården behöver mer resurser och skolan likaså. I dessa tider har bristen på resurser blivit alltmer tydligt. Det fria skolvalet måste avskaffas och närhetsprincipen behöver gälla i hela Sverige. Detta för att inte urholka redan utsatta områden på intellektuellt kapital och arbeta för en jämlik skolgång.
3. Internet. Internetuppkoppling ser vi som en rättighet. I tider av distansstudier behöver alla barn ha tillgång till bra uppkoppling. Därför bör regeringen utreda frågan om uppkoppling för alla i syfte att stärka demokratin, särskild bland barn och unga.
4. En plan för jämlik fritid. För att barn och unga ska kunna tillgodogöra sig rätten till en värdefull fritid behöver även förutsättningarna finnas. Fritidsgårdar och möjligheten till sportaktiviteter är bristande i många områden. Efter coronakrisen behöver det starka samhället finnas på plats med en ambition att ge alla barn en meningsfull fritid. Där kan civilsamhället vara en viktig del i arbetet. Vi vill därför se ökade anslag till barn och ungdomsorganisationer som har fritidsaktiviteter såsom sport, fritidsgårdar samt undervisning.
5. Mer pengar till kommunerna. Efter coronakrisen kommer kommunerna behöva ett omfattande paket för att kunna möta det behovet som kommer finnas i skolan, socialförvaltningen och omsorgen. Regeringens senaste paket till kommunerna är välkommet, men de resurserna behöver fortsätta komma för att möta behovet i alla kommuner.
6. Psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsan bland barn och unga har ökat och påverkar vardagen för många. Coronakrisen riskerar att drabba fler barn och unga av psykisk ohälsa, särskild de barn som tvingats leva med sin förövare i karantän. Därför behöver regeringen rikta resurser för att stärka BUP-mottagningar och den psykologiska närvaron på skolor. Målet är att inget barn ska bli utan möjlighet till att prata med en kurator, psykolog eller psykoterapeut. 

Det är tydligt att barn drabbas av familjernas fattigdom. Alla politiska områden behöver ses ur ett barn- och ungdomsperspektiv.

Coronakrisen har drabbat socioekonomiskt svaga grupper och det är barn och unga som i längden påverkas av klassamhällets grymma verklighet. Inga fler barn och unga ska bli fångar i fattigdomens kedjor, det borde vara regeringens främsta uppgift efter coronakrisen.

Daniel Castro, förbundssekreterare Unga örnar
Yasmine Bladelius, ordförande Unga örnar

Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här