Knarket på innekrogar - gängens inkomstkälla

Socialdemokraterna: Nu växlar vi upp kampen mot narkotika

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2019-08-14

Här i Sverige återkommer skildringar av hur narkotikaanvändning på innekrogar i storstäder och på hemmafester i villaförorter blivit en viktig inkomstkälla för kriminella som ligger bakom många av de skjutningar och sprängningar som koncentreras till våra utsatta områden, skriver Lena Hallengren och Mikael Damberg (S).

DEBATT. Problemen kopplat till narkotika finns över hela världen. Storskalig narkotikaproduktion bidrar till instabilitet i länder som Afghanistan och Mexiko. I USA rasar en opioidkris som skördar 130 människoliv varje dag. Vi ser hur smuggelvägar in i och genom Europa föder grovt kriminella nätverk.

Här i Sverige återkommer skildringar av hur narkotikaanvändning på innekrogar i storstäder och på hemmafester i villaförorter blivit en viktig inkomstkälla för kriminella som ligger bakom många av de skjutningar och sprängningar som koncentreras till våra utsatta områden.

Vi vet dessutom att själva missbruket inte sällan leder till skuldsättning, stölder och rån, för att inte tala om död, förstörda relationer och sociala tragedier. Och genom den öppna handeln lockas unga in i kriminella gängmiljöer, eget missbruk och våldsamma uppgörelser. På alla dessa sätt sprider narkotikahandeln otrygghet.

Därför har den här regeringen skärpt mer än trettio straffbestämmelser. Under den förra mandatperioden infördes bland annat de nya brotten synnerligen grovt narkotikabrott och synnerligen grov narkotikasmuggling, vilket innebar straffskärpningar för hantering av stora mängder narkotika.

Vi fördubblade även minimistraffet för grovt vapenbrott, vilket lett till att fem gånger fler häktades 2018 som året innan.

Den historiska utbyggnaden av Polismyndigheten med 10 000 fler anställda till 2024 fortsätter.

Samtidigt får de nya verktyg. I höst återfår polisen möjligheten att inhämta uppgifter från telefonoperatörer för att bekämpa brott. Den 1 januari får polisen mandat att på egen hand avgöra när och var övervakningskameror ska placeras.

Det innebär stora förväntningar på att polisen ska kunna störa ut öppen narkotikahandel och komma åt nätverken som ligger bakom.

Samhället måste slå hårt, inte bara mot brotten, utan också mot brottens orsaker. En viktig del i detta arbete är att bekämpa den illegala narkotikahandel som finansierar kriminella gäng och deras våldsamma uppgörelser. I dag presenterar regeringen därför ytterligare åtgärder som tar sikte på den olagliga narkotikahandeln.

  • Polismyndigheten ska skärpa arbetet mot narkotikabrottsligheten. Polisen ges i uppdrag att vidareutveckla sina arbetsmetoder och analysera vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att minska så väl den öppna handeln på gator och torg och den dolda narkotikahandeln på internet.
  • Brottsförebyggande rådet, Brå, ska ta fram en uppdaterad lägesbild av narkotikamarknaderna i Sverige. Det har gått drygt 10 år sedan sådana studier gjordes, men narkotikabrottsligheten är föränderlig och kunskapen behöver uppdateras. Vi vet att utan efterfrågan finns ingen marknad. Nyligen visade en enkät från Stockholm att ungas konsumtion av narkotika var som störst i de rikaste stadsdelarna, samtidigt kulminerar gängens våld i våra fattigaste bostadsområden.
  • Det ska inte gå att skicka droger med posten. En utredare ska se över postlagen för att möjliggöra ett ökat informationsutbyte mellan postdistributörer och brottsbekämpande myndigheter. I dag förhindrar bestämmelser om tystnadsplikt att ombud kontaktar polisen eller tullen om de misstänker att narkotika skickas i postflödet.
  • Regeringen kommer också att ta fram en ny strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken (ANDT) som ska träda i kraft när den nuvarande strategin löper ut år 2020. Den nya strategin kommer att ha ett starkt fokus på narkotikaprevention.

Narkotikamissbruk förstör människoliv och finansierar de kriminella grupper som genom knivskärningar, skjutningar och sprängningar sprider otrygghet i Sverige.

Vi vet att bekämpning av narkotika har reducerande effekter på organiserad och annan brottslighet.

Därför hoppas vi att det breda stöd som finns i riksdagen för fler poliser och skärpta straff också kommer gälla brottslighetens orsaker och arbetet mot narkotikahandeln.

Lena Hallengren, socialminister (S)
Mikael Damberg, inrikesminister (S)


Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.

Läs fler artiklar i ämnet här