Tala klarspråk – även israeler utför terrorism

Terrorforskare: Svenska medier och politiker borde vara konsekventa

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.

Publicerad 2024-01-05

Medier och politiker har inga problem med att definiera Hamas attacker mot israeler som ”terrordåd”, men bosättarnas attacker mot palestinier blir oftast bara ”bosättarvåld”. En bättre väg är att välja en definition av terrorism, till exempel politiskt motiverat våld mot civila, och sedan använda den konsekvent, skriver terrorforskaren Marco Nilsson. Bilden visar ett förstört palestinskt hem efter en attack av bosättare på Västbanken i juni förra året.

DEBATT. Som terrorforskare blir man ofta förvånad när man läser svenska tidningar, lyssnar på radio eller ser på tv.

Jag menar att medier inte sällan är inkonsekventa när man kallar vissa våldsamma attacker för terrorism medan andra skäligen liknande attacker benämns något annat. Ett bra exempel är Palestina-Israel konflikten.

 

Efter Hamas attack den 7 oktober har medierna allt oftare rapporterat om hur israeliska bosättare, som lever på olagligt ockuperad palestinsk mark på Västbanken, attackerar palestinier.

Sådana attacker har pågått i åratal men intensiteten har ökat på sistone, kanske eftersom kriget i Gaza initialt skapade en medieskugga över händelserna på Västbanken.

Men bara för att medier i dag oftare rapporterar om bosättarnas våldsdåd skapar det inte skäl att tro att de alltid har lyckats med balanserad rapportering.

Man har inga problem med att definiera Hamas attacker mot israeler som ”terrordåd”, men bosättarnas attacker mot palestinier brukar ofta enbart bli ”bosättarvåld”. Även svenska statsråd använder detta språkbruk.

 

Det är inte lätt att rapportera om våldsamma konflikter, men hur kan man gå till väga för att skapa mer balanserad rapportering? Om medierna försökte kalla Hamas attacker enbart för ”flyktingvåld”, något som kunde likställas ”bosättarvåld”, skulle det vara ett publicistiskt självmord.

En bättre väg skulle vara att i stället välja en definition av terrorism, till exempel politiskt motiverat våld mot civila, och sedan använda den konsekvent.

 

Ofta använder medierna begreppet ”terrorstämplad” för att inte själv behöva ta ställning. Men alla terrorister är inte medlemmar i en organisation som är med på till exempel EU:s lista över terroristorganisationer.

Detta borde inte avskräcka svenska medier och få dem att i praktiken främst följa hur Israel ser på saken.

 

Även det land som har gett Israel mest oreserverat stöd har börjat tröttna på denna inkonsekventa användning av definitioner. Och när en palestinier sköts till döds och flera andra skadades av israeliska bosättare kallade USA händelsen för en ”terrorattack”.

Detta ledde naturligtvis till protester från främst högerextrema israeliska ministrar och partiledare som öppet vädrar idéer om att ockupera ännu större palestinska områden.

 

Kanske är man i Sverige rädd för att bli utsatt kritik från den israeliska regeringen som ofta använder antisemitismkortet för att skydda sina politiska intressen. Men sådan kritik ska bemötas med vetenskapliga argument och med stöd i den svenska värdegrunden som bygger på allas lika värde.

Så länge många svenska medier och även statsråd kallar de extrema bosättarnas våld för bara ”våld” och inte ”terrorism”, bidrar man till att förminska våldets långtgående politiska syften och även indirekt legitimera utökad illegal ockupation.

 

Därför borde svenska medier vara mera konsekventa i sin rapportering om politiskt våld i världen, oavsett var det sker och vem som är gärningsmannen.

Syftet för de våldsamma bosättarna är att ta i sin besittning någon annans egendom med hot, terror och ibland med dödligt våld för att förverkliga sina politiska eller religiösa mål.

Om detta inte är terrorism medan Hamas attacker är det, lever vi med Alice i Spegellandet, där det inte går att hitta någon mening eller logik bortom makt:

”När jag använder ett ord”, sade Klumpedumpe med en ganska snorkig röst, ”så betyder det just det jag vill att det ska betyda – varken mer eller mindre”. ”Frågan är”, sa Alice, om man kan få ord att betyda olika saker”. ”Frågan är”, sa Klumpedumpe, ”vem som bestämmer. Det är hela saken”.


Marco Nilsson, docent i statsvetenskap och terrorforskare, Jönköping university

 

Häng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.