Befria svenskarna från den översaltade maten
Debattörerna: Sätt upp regler för livsmedelsindustrin
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2023-01-06
DEBATT. Att äta för mycket salt är enligt aktuell forskning den enskilt största orsaken till hjärt-kärlsjukdom sett till levnadsvanor i Sverige.
Nu lyfter Hjärt-lungfonden och två experter behovet av skyndsamma politiska beslut som hjälper livsmedelsindustrin att sänka saltnivåerna i sina produkter.
Hög konsumtion av salt kopplas till hela 22 procent av sjukdomarna i kranskärlen och 10 procent av strokefallen.
Ändå äter svenska folket varje dag nästan dubbelt så mycket salt som den högsta rekommenderade mängden 6 gram (1 tesked).
Dessutom lever allt fler svenskar med högt blodtryck, som har en koppling till högt saltintag. Enligt nya siffror från Folkhälsomyndigheten har andelen på tio år ökat med nästan fem procentenheter.
I dag lever över två miljoner svenskar med förhöjt blodtryck.
Att minska saltintaget hos befolkningen är enligt WHO en av de mest kostnadseffektiva metoderna för att minska förekomsten av hjärt-kärlsjukdom, som orsakar flest dödsfall i Sverige.
Svensk forskning visar bland annat att ett minskat saltintag med 30 procent skulle minska förekomsten av stroke i Sverige med hela 10 procent.
Eftersom största delen av saltet vi äter kommer från mat vi köper, till exempel bröd, ost, kött- och charkvaror, restaurangmat, färdigmat och vissa vegoprodukter så räcker det inte med att ta bort saltströaren från köksbordet.
Livsmedelsverkets nyckelhålsmärkning är visserligen till hjälp för den som på egen hand vill försöka minska på saltet.
Men för att åstadkomma resultat på befolkningsnivå krävs helt andra åtgärder och att hela livsmedelsindustrin agerar samtidigt och stegvis.
Erfarenheter av saltsänkningsarbete i andra europeiska länder får Sverige idag att framstå som ett saltpolitiskt u-land.
I Finland infördes redan på 1990-talet en lag som kräver att produkter som innehåller en viss mängd salt ska märkas med ”hög salthalt”. Det arbete som gjorts i Finland sedan 70-talet har resulterat i en sänkning av saltintaget med cirka 30 procent.
Andra länder som har varit framgångsrika i sitt saltsänkningsarbete är bland annat Norge, Danmark, Finland och Storbritannien.
På senare år har svenska politiker visat större intresse i saltfrågan. Hösten 2020 gav regeringen Livsmedelsverket i uppdrag att undersöka och skapa förutsättningar för en överenskommelse i livsmedelsbranschen om att sänka salt- och sockerhalten i livsmedel, samt att ta fram kunskapsunderlag om hur intaget av energitäta och näringsfattiga livsmedel – ofta rika på salt och socker – kan minska.
Om ett år ska resultatet redovisas och då är det upp till regeringen att göra ett saltsänkningsprogram till verklighet i Sverige.
Vi som har följt forskning på området vet att livsmedelsindustrin redan i dag står redo att implementera ett sådant program.
Regeringen skulle därför redan nu kunna fatta beslutet att följa andra länders framgångsrika initiativ.
En ny Sifo-undersökning som Hjärt-Lungfonden har låtit göra visar att en majoritet av den svenska befolkningen (51 procent) på stående fot svarar ett tydligt ja på frågan om regeringen bör besluta om att införa ett saltminskningsprogram för livsmedelsindustrin.
Dörren står med andra ord vidöppen för ett Sverige befriat från översaltad mat och en helt onödig riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom.
Efter åratal av brist på konkreta framsteg är det dags för Sveriges politiker att omsätta alla skarpa argument till verklighet i saltfrågan.
Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-lungfonden
Olle Melander, professor och överläkare vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus
Mattias Carlström, professor i kardiorenal fysiologi, Karolinska Institutet
Häng med i debatten och kommentera artikeln
– gilla Aftonbladet Debatt på Facebook.