Blankt nej till svenskt register mot våldtäkter
M: Vi kan inte betrakta halva Sveriges befolkning som potentiella våldtäktsmän
Förslaget om ett dna-register över svenska män splittar läsarna.
Regeringen säger bestämt nej.
– Vi kan inte betrakta halva Sveriges befolkning som potentiella våldtäktsmän, säger Henrik von Sydow (M).
Juristen Måns Cederbergs förslag om att upprätta ett dna-register över alla svenska män för att fälla fler våldtäktsmän har diskuterats flitigt.
En knapp majoritet av Aftonbladets läsare tycker att fördelarna med ett register väger tyngre än nackdelarna.
”Allt är en avvägningsfråga. Personligen anser jag att integritetsinskränkningen är ett billigt pris att betala om man kan identifiera merparten av samtliga brottslingar (inte bara våldtäktsmän). I Sverige är vi paranoida vad det gäller bevakning.”, skriver signaturen Bourbaki i en kommentar.
”Kriminellt förslag”
Motståndarna anser att ett dna-register skulle vara kränkande.
”Fullständigt oacceptabelt. Vilket övergrepp. Oskyldiga människor ska registreras och diarieföras. Klart att ett sådant register kommer att missbrukas. Jag anser det krimminellt att komma med ett sådant här förslag.”, skriver signaturen JBXXX.
Alliansregeringen säger också blankt nej till ett register.
– Ett register skulle innehålla uppgifter om sjukdomar, anlag och annan integritetskänslig information som det finns en risk att det slarvas med, säger Henrik von Sydow (M), i riksdagens justitieutskott.
Han förstår engagemanget mot våldtäkter, men föreslår andra insater.
– Det är viktigt med straffsatser och med fler och synliga poliser och med bra utbildning i sjukvården så att sjukvårdspersonalen kan säkra bevis, säger han.
Risk för ”ändamålsglidning”
Skulle Sverige upprätta ett dna-register pekar Henrik von Sydow på risken med vad han kallar ”ändamålsglidning”.
– När vi väl har skapat ett sådant register vet vi inte vad det kan komma att användas till i framtiden, säger han.
Idag finns ett dna-register hos Statens kriminaltekniska laboratorium. Där samlas uppgifter från personer som dömts till andra straff än böter, till exempel till fängelse eller villkorlig dom. Uppgifterna gallras ut efter tio år.
Dessutom finns det omtalade PKU-registret. Där samlas blod från alla nyfödda. Uppgifterna i registret skyddas av biobankslagen. Ändå efterlyses tydliga regler kring hur de får användas.